När Riksarkivets databas över folkräkningen 1930 snart står helt färdig öppnas en av de viktigaste nya källorna för svensk släktforskning på många år. Den ger en detaljerad bild av hur folk levde, bodde, tjänade och betalade skatt just i brytpunkten mellan det gamla bondesamhället och det moderna Sverige. För den som forskar kring släktingar födda kring sekelskiftet 1900 är det här en källa som bokstavligen kan fylla i luckorna.

Databasen har byggts upp successivt under flera år genom ett samarbete mellan Riksarkivet och Sveriges Släktforskarförbund. I april 2026 var slutfasen inom synhåll, och projektledningen räknade med att hela materialet skulle bli publikt på Riksarkivets webbplats under sommaren. I skrivande stund finns redan drygt 4,4 miljoner personer sökbara, och flera län är helt klara.

Vad är folkräkningen 1930 – och varför är den så speciell?

En folkräkning är en ögonblicksbild av befolkningen vid en viss tidpunkt. Varje person som var folkbokförd i Sverige räknas, hushåll för hushåll, och du får se vem som bodde tillsammans med vem – kärnfamilj, tjänstefolk, inneboende och alla andra som ingick i hushållet. Folkräkningarna bygger på utdrag ur husförhörslängder och församlingsböcker, och för Stockholms del mantalskontorets folkregister.

Det som gör just 1930 unikt är djupet i informationen. Utöver det som brukar finnas med – kön, yrke, civilstånd, geografisk hemvist – innehåller 1930 års folkräkning även uppgifter om skolutbildning, antalet barn i hushållet, inkomst och förmögenhet. Det är ett släktforskningsmaterial som närmar sig en socialhistorisk guldgruva.

Vilka uppgifter finns för varje person?

För varje registrerad person anger folkräkningen 1930 betydligt mer än tidigare räkningar. Det här är den enda svenska folkräkningen före 1970 som innehåller systematiska uppgifter om ekonomi och utbildning, vilket gör den särskilt värdefull för social och biografisk släktforskning.

• Namn – förnamn och efternamn, nästan alltid fasta släktnamn vid denna tidpunkt.
• Hushållsställning – kodad med sifferkoder som beskriver relation till huvudperson och hushållstyp.
• Kön och ålder – exakt födelsedatum med dag, månad och år.
• Civilstånd – ogift, gift, änka, änkling eller frånskild.
• Yrke – detaljerad beskrivning som ofta inkluderar arbetsgivare eller arbetsplats.
• Antal barn – samtliga levande och döda barn, uppdelat på före och under äktenskapet.
• Inkomst – årsinkomst i 100-tals kronor, avrundad nedåt.
• Förmögenhet – i 1000-tals kronor, avrundad nedåt.
• Skolutbildning – nivå av utbildning, från folkskola till akademisk examen.
• Födelse- och hemförsamling – med sidhänvisning till församlingsboken.

Så söker du i databasen

Databasen nås via Riksarkivets digitala forskarsal. Där kan du söka på namn, församling, ort och ålder. På grund av dataskyddsförordningen är enbart personer som är äldre än 100 år sökbara i den publika tjänsten. Det gör att en del yngre släktingar fortfarande är skymda för allmänheten, men över tid frisläpps fler poster.

När du hittar en person får du upp hushållets sammansättning. Där ser du vilka som bodde under samma tak, hur gamla de var, vilket yrke de hade och deras relation till hushållets huvudperson. Från den informationen kan du sedan gå vidare in i församlingsboken – sidnumret är ofta angivet direkt i folkräkningsposten, vilket sparar massor av tid. Vår guide till svenska kyrkoböcker visar hur du arbetar vidare från den punkten.

Enkla sökstrategier som brukar fungera

• Sök på församling först. Om du vet var släktingen var skriven 1930 är det nästan alltid snabbast att börja där och bläddra i hushållet.
• Prova alternativa stavningar. Prästen kunde stava namn på flera sätt och vissa namn hade både svensk och mer formell variant.
• Använd födelsedatum som filter. Särskilt i stora stadsförsamlingar är födelsedatumet det bästa sättet att säkerställa rätt person.
• Kontrollera hushållskoden. Den sifferkod som beskriver hushållets sammansättning kan avslöja om din släkting var ensamstående förälder, föreståndare, inneboende eller tjänstefolk.

Vad sifferkoderna egentligen betyder

En av utmaningarna i 1930 års folkräkning är att många uppgifter är kodade som siffror. Det var Statistiska centralbyråns sätt att effektivisera registreringen, men idag kräver det en nyckel att tolka. Här är några av de vanligaste koderna för hushållsställning.

När du läser en personrad kan du också stöta på en streckkodad sammanfattning av barn. Formatet ser ut som 09-2-3-1-04 och betyder: samtliga levande födda barn, därav före äktenskapet, samtliga döda barn, därav födda före äktenskapet, antalet hemmavarande barn. Det ger en mycket konkret bild av en familjs historia, inklusive förluster som annars kunde vara svåra att upptäcka.

Sveriges demografiska bild 1930

Sverige 1930 var ett samhälle i djup omvandling. Drygt 6,1 miljoner människor bodde i landet, och för första gången var andelen stadsbor nära 30 procent. Arbetarrörelsen hade etablerats som politisk kraft, folkhemmet började ta form, och 1930-talets depression skulle snart prägla vardagen för många familjer. Folkräkningen fångar alltså en tidpunkt där gamla och nya Sverige fortfarande existerade sida vid sida.

De inkomst- och förmögenhetsuppgifter som 1930 års räkning innehåller är särskilt avslöjande. En arbetarfamilj i en industristad kan ha haft omkring 1 500–2 500 kronor i årsinkomst, medan en folkskollärare låg på 3 000–4 000 kronor och en läkare eller högre tjänsteman ofta betydligt mer. Tabellerna gör det möjligt att placera din släkting i en social och ekonomisk kontext på ett sätt som inga andra samtida källor gör.

Typiska fallgropar att känna till

En vanlig fallgrop är att tolka sifferkoderna som rena siffror istället för koder. En person med ”3” i hushållsställning är inte den tredje personen i hushållet – det betyder att hen är ensam man med hemmavarande barn. Kolla alltid kodförklaringen innan du drar slutsatser.

En annan fallgrop gäller sekretessen. Eftersom bara personer äldre än 100 år är publikt sökbara saknas många yngre familjemedlemmar i träfflistorna. Om du letar efter en hel familj kan det hända att föräldrarna syns medan barnen är osynliga – tills barnen själva passerar 100-årsgränsen. Det är inget fel i databasen, utan en följd av dataskyddsförordningen.

En tredje fallgrop är att inkomsten kan verka låg även för personer som hade det gott ställt. Kom ihåg att kronan hade betydligt högre köpkraft 1930 än idag – en årslön på 3 000 kronor motsvarade god medelklassstatus, inte fattigdom.

När ska du välja folkräkningen framför kyrkboken?

Kyrkböckerna är fortfarande ryggraden i svensk släktforskning, men folkräkningen 1930 har några unika fördelar. Den är centralt organiserad, vilket gör det lättare att hitta personer som flyttade ofta. Inkomst- och förmögenhetsuppgifterna ger en helt annan dimension, och hushållsbilden är mer strukturerad än i flera av samtidens församlingsböcker.

Samtidigt är folkräkningen ett komplement, inte en ersättning. För dödsnotiser, flyttlängder och prästers personliga anmärkningar är kyrkoboken fortfarande överlägsen. Kombinera alltid de två källorna – folkräkningen ger överblicken, kyrkoboken djupet.

Fler folkräkningar att kombinera med

Folkräkningen 1930 är den senaste i den moderna serien av folkräkningar som Riksarkivet tillgängliggjort. De tidigare fyra räkningarna från 1880, 1890, 1900 och 1910 är sedan tidigare kompletta och omfattar tillsammans omkring 20 miljoner personer. Genom att följa samma släkting genom alla fem räkningar får du en nästan komplett biografisk översikt från 1880 till 1930.

En samlad översikt finns på vår hubbsida för folkräkningarna. Senare folkräkningar från 1970, 1980, 1990 och 2000 finns tillgängliga som sökbara databaser på usb via Sveriges Släktforskarförbund för den som vill koppla samman äldre och nyare släktled.

Vanliga frågor

När blir folkräkningen 1930 helt komplett?

Enligt Sveriges Släktforskarförbund beräknades registreringsarbetet bli klart i mitten av maj 2026, och hela databasen väntades kunna släppas för allmänheten under sommaren samma år efter genomgång och rättningar.

Kostar det något att söka i folkräkningen hos Riksarkivet?

Nej, att söka i folkräkningarna via Riksarkivets digitala forskarsal är gratis. Du behöver inte abonnera eller betala för att få tillgång till basfunktionerna. Ett användarkonto behövs dock för vissa funktioner.

Varför hittar jag inte alla från 1930?

På grund av dataskyddsförordningen är bara personer som är äldre än 100 år publikt sökbara. Yngre personer finns registrerade i databasen men släpps först när de har passerat 100-årsgränsen.

Vad gör jag om min släkting inte finns i folkräkningen?

Börja med att kontrollera stavningen och prova alternativa former. Titta också på andra församlingar nära där släktingen tidigare bodde – det är vanligt att folk bytte församling i samband med giftermål eller arbete. Kompletterande sökningar i husförhörslängder, flyttningslängder och mantalslängder brukar lösa de flesta gåtor.

Innehåller folkräkningen 1930 uppgifter om religion eller politisk tillhörighet?

Nej. Folkräkningen registrerar familjeställning, yrke, ålder, kön, civilstånd, barn, inkomst, förmögenhet och utbildning. Religion och politik ingår inte som separata fält.