Folkräkningen 1890 är en av de rikaste källorna för svensk släktforskning från det sena 1800-talet. Det är den andra kompletta folkräkningen i den moderna serien, och den fångar Sverige i en brytningstid då jordbrukslandet snabbt omformades av industrialisering, järnvägar och massemigration till Amerika. För dig som forskar kring släktingar födda mellan 1810 och 1880 är det här ofta den källa som avslöjar den stora flytten – antingen till en närliggande industriort eller över Atlanten.

Databasen innehåller cirka 4,8 miljoner personer, vilket motsvarar hela Sveriges folkbokförda befolkning vid slutet av 1890. Arbetet med att registrera varje post har genomförts av Riksarkivet i samarbete med SVAR och Sveriges Släktforskarförbund, och hela materialet är fritt tillgängligt online. Inget abonnemang krävs och sekretessen har för länge sedan upphört eftersom alla registrerade personer är avlidna.

Vad är folkräkningen 1890 – och varför är den så speciell?

Folkräkningen 1890 ligger mitt i den mest omvälvande perioden i svensk modern historia. På tio år hade Sveriges befolkning växt med drygt 200 000 personer trots att nästan en miljon svenskar emigrerat till Nordamerika under decennierna omkring 1890. Industrisamhället tog form, järnvägsnätet expanderade snabbt och städernas befolkning växte explosionsartat. För släktforskaren betyder det att samma familj kan vara utspridd över flera församlingar, städer eller kontinenter – och folkräkningen 1890 är ofta länken som knyter ihop spåret.

Dessutom är 1890 års folkräkning särskilt värdefull eftersom den finns med i det internationella forskningsprojektet North Atlantic Population Project (NAPP). Där samkörs svenska folkräkningar från 1890 och 1900 med samtidiga räkningar från Norge, Island, Kanada, Storbritannien och USA. Det gör det möjligt att följa utvandrade svenskar direkt in i amerikanska folkräkningar utan att tappa spåret vid utvandringen.

Vilka uppgifter finns för varje person?

För varje registrerad person anger folkräkningen 1890 följande grunduppgifter. Formatet följer i huvudsak mallen från 1880, men med något förbättrad enhetlighet i yrkesbeskrivningarna eftersom SCB vid det här laget hade tio års erfarenhet av systematisk individregistrering.

• Namn – förnamn och efternamn, där patronymikon fortfarande dominerade på landsbygden.
• Hushållsställning – huvudperson, hustru, son, dotter, tjänstefolk, inneboende eller fosterbarn.
• Kön och ålder – exakt födelseår, ofta även månad och dag.
• Civilstånd – ogift, gift, änka, änkling eller frånskild.
• Yrke – bredare industriella yrkeskategorier jämfört med 1880, särskilt i städerna.
• Födelseförsamling – nyckelinformation för att hitta dopnotisen i rätt kyrkobok.
• Hemförsamling – där personen var folkbokförd 1890.

Så söker du i databasen

Databasen nås via Riksarkivets digitala forskarsal. Sökningen är gratis och kräver ingen inloggning för 1890 års material. Du kan söka fritt på namn, församling, ort, yrke eller ålder, och flera fält kan kombineras.

När du hittar rätt person får du upp hela hushållet och kan direkt se familjens sammansättning. Jämför alltid antalet barn och deras åldrar med tidigare folkräkningar och husförhörslängden – stora skillnader avslöjar ofta dödsfall, utflyttade barn eller emigranter.

Tre sökstrategier anpassade för 1890

• Sök både i hemförsamling och i närliggande industriorter. Många som stod i husförhörslängden på landet 1885 var 1890 redan skrivna i en närliggande bruks- eller stadsförsamling.
• Jämför med folkräkningen 1880. Saknade personer mellan 1880 och 1890 är ofta antingen avlidna, utflyttade till städer eller utvandrade till Amerika.
• Använd yrkesfältet aktivt. Nya industriella yrken som ”tändsticksarbeterska”, ”gruvarbetare” eller ”spårvagnskonduktör” dyker upp först 1890 – de är distinkta nog att snäva ner sökningen rejält.

Sveriges demografiska bild 1890

Sverige 1890 befann sig mitt i den industriella omvandlingen. Städernas andel av befolkningen hade ökat från 15 procent 1880 till nästan 19 procent, och tillväxten gick snabbast i industriorter som Norrköping, Gävle, Sundsvall och Eskilstuna. Samtidigt hade emigrationen till Amerika nått sin topp under 1880-talet, och många familjer hade minst en släkting som lämnat landet. För släktforskaren gör det 1890 års folkräkning till en kritisk referenspunkt – det är här du kan se vilka som stannade och vilka som gav sig av.

Järnvägsnätet hade byggts ut kraftigt, och folk började röra sig längre sträckor för arbete. Det syns tydligt i folkräkningens yrkesuppgifter: en 25-årig man född i en uppländsk bondby kan 1890 arbeta som rallare i Lappland eller som sågverksarbetare i Medelpad. Kombinerat med 1900 års folkräkning får du en tydlig bild av arbetskraftens rörelse över landet.

Typiska fallgropar att känna till

Den vanligaste fallgropen är att felaktigt anta att en saknad person dött. Under 1880-talet var det vanligt att både unga män och hela familjer utvandrade utan att deras flyttsedel nådde hemförsamlingen innan folkräkningen genomfördes. Resultatet blir att personen verkar försvinna spårlöst mellan 1880 och 1890, trots att de i själva verket var välmående i Minnesota eller Illinois.

En annan fallgrop gäller namnstavningen. 1890-talets tjänstemän började använda mer standardiserade stavningar, vilket innebär att samma person kan stavas olika i 1880 års och 1890 års folkräkningar. ”Johan” kan ha blivit ”Johann”, ”Lars” kan stå som ”Lars Petter” – var flexibel när du söker.

När ska du välja folkräkningen framför husförhörslängden?

Husförhörslängden är fortfarande den mest detaljerade källan för vardagen i en socken, men folkräkningen 1890 har två stora fördelar. Den är centralt organiserad och därmed sökbar på namn utan att du behöver veta exakt vilken socken personen bodde i – avgörande när du söker en industriarbetare som nyligen flyttat till stan. Dessutom är formatet kompakt och standardiserat, vilket gör 1890 års folkräkning mer lättläst än de handskrivna församlingsböckerna från samma period.

Samtidigt kompletterar de varandra. Om folkräkningen visar att din farfarsfar bodde i en specifik socken i Småland 1890 är husförhörslängden källan för att se när han flyttade dit och när han flyttade vidare. Vår guide till svenska kyrkoböcker visar hur du arbetar mellan de två källorna.

Fler folkräkningar att kombinera med

Folkräkningen 1890 är den andra i serien av fyra kompletta och fria folkräkningar hos Riksarkivet. Genom att följa samma person genom 1880, 1890, 1900 och 1910 får du fyra ögonblicksbilder av familjen med tio års mellanrum – och med 1930 års folkräkning blir det fem.

En samlad översikt finns på vår hubbsida för folkräkningarna. Senare folkräkningar från 1970, 1980, 1990 och 2000 finns tillgängliga som sökbara databaser på usb via Sveriges Släktforskarförbund.

Vanliga frågor

Är folkräkningen 1890 helt gratis att söka i?

Ja. Riksarkivets folkräkningsdatabas för 1890 är fritt tillgänglig via den digitala forskarsalen och kräver varken inloggning eller abonnemang. Du kan söka hur mycket du vill utan kostnad.

Hur många personer finns i folkräkningen 1890?

Databasen omfattar ungefär 4,8 miljoner personer, vilket motsvarar hela Sveriges folkbokförda befolkning vid slutet av 1890. Alla är sedan länge avlidna och ingen sekretess gäller.

Varför saknas släktingar som fanns med i 1880 års räkning?

De vanligaste förklaringarna är dödsfall, flytt inom landet eller emigration till Amerika. 1880-talet var emigrationens topp med nästan en miljon svenskar som lämnade landet. Kolla emigrantregister och amerikanska folkräkningar från samma period. Vår emigrantguide visar hur du följer spåret över Atlanten.

Ingår folkräkningen 1890 i internationella databaser?

Ja. Folkräkningen 1890 är delvis indexerad i North Atlantic Population Project (NAPP) tillsammans med folkräkningar från Norge, Island, Kanada, Storbritannien och USA. Det gör det möjligt att följa utvandrade svenskar direkt över landsgränser.

Hur skiljer sig 1890 års folkräkning från 1880?

Grundformatet är snarlikt men 1890 har bredare och mer systematiska yrkesbeskrivningar, särskilt för industriyrken som blev allt vanligare. Dessutom visar 1890 års material tydligt effekterna av emigration och urbanisering – många landsbygdsförsamlingar har färre invånare än tio år tidigare.