Svensk släktforskning bygger på långt fler källor än bara kyrkoböckerna. Din ana lämnade spår i domböcker, bouppteckningar, soldatrullor, mantalslängder, tidningsnotiser och tiotals andra arkiv. Problemet har alltid varit att hitta rätt källa till rätt fråga. Därför samlar Genlines källförteckning alla källor i en filterbar databas där du söker efter typ, tidsperiod och geografisk omfattning. I denna guide går vi igenom de sex huvudkategorierna, ger exempel på vad varje källa innehåller och visar hur du navigerar verktyget effektivt.

Sök i källförteckningen

Använd verktyget nedan för att hitta rätt arkivkälla direkt. Filtrera på källtyp, tidsperiod och geografisk omfattning. Vill du först läsa om hur kategorierna hänger ihop finns den kompletta genomgången längre ner på sidan.

Varför en samlad källförteckning?

Traditionellt har svenska släktforskare arbetat sig fram genom att söka i en källa i taget, ofta utan överblick över vilka alternativ som finns. Kyrkoböckerna får bära en orimlig börda – allt som inte står där tolkas som försvunnet. Men faktiskt finns informationen ofta kvar i en annan källa. Dödsorsaken som saknas i dödboken kan stå i lasarettsjournalen. Släktskapet som inte framgår av husförhörslängden kan finnas i bouppteckningen. Fäderneortet som oväntat dyker upp i en vigselbok kan bekräftas genom borgareboken.

Genlines källförteckning samlar de viktigaste källorna i en strukturerad databas. Varje post innehåller arkivbildare, tidsperiod, förvarande arkiv, direktlänkar till Riksarkivet, ArkivDigital och FamilySearch, handstilens svårighetsgrad på en skala 1–5, kända luckor samt praktiska tips. Därmed slipper du gissa vilken källa som är relevant för en specifik fråga.

De sex huvudkategorierna

1. Kyrkoarkiv – grundstommen i all släktforskning

Kyrkoböckerna är utgångspunkten för nästan all svensk släktforskning. Genom 1686 års kyrkolag förde varje församling flera parallella bokserier: husförhörslängder, födelse- och dopböcker, vigselböcker, död- och begravningsböcker samt in- och utflyttningslängder. Dessutom tillkommer specialserier som konfirmationsböcker, kommunionslängder, lysningsböcker och sockenstämmoprotokoll.

Genlines databas listar tolv kyrkoarkivskällor, inklusive Rotemansarkivet för Stockholm (1878–1926) och Statistiska centralbyråns parallella utdrag. Första steget är alltid husförhörslängden, som ger hushållets sammansättning och hänvisar vidare till de specialiserade böckerna. För fördjupning rekommenderas vår separata artikel om att läsa svenska kyrkoböcker.

2. Domstolsarkiv – civilrätt, brottmål och familjehandlingar

Häradsrätter, rådhusrätter och hovrätter förde protokoll över allt som avhandlades: brottmål, tvister om arv, äktenskapsbalkar, testamenten, gåvobrev och äktenskapsförord. Domstolsarkiven innehåller därmed detaljerade släktskapsuppgifter som sällan framgår någon annanstans. Bouppteckningarna tillhör tekniskt samma arkivbildare men får egen kategori på grund av sin centrala roll.

Sex källor ingår i kategorin: domböcker, hovrättens protokoll, kronofogdearkiv, testamenten, fängelserullor och äktenskapsförord. Handstilen är ofta svårläst – protokollsskrivarnas stilar varierar och terminologin är fackspråklig. För vägledning läs vår artikel om att tolka svenska domböcker.

3. Bouppteckningar – egen kategori på grund av central betydelse

Bouppteckningen är det enskilt viktigaste dokumentet utanför kyrkoböckerna. Efter 1734 års lag blev bouppteckning lagstadgad för alla dödsbon med undantag för de allra fattigaste. Dokumentet listar samtliga arvingar med namn, ålder och släktskap till den avlidne, tillsammans med dödsboets tillgångar och skulder.

För släktforskaren är bouppteckningen oumbärlig. Den bekräftar släktskap, avslöjar okända barn och visar familjens materiella villkor. Samtidigt ger den inblick i vilka personer som hade ekonomisk koppling till hushållet – svärsöner, svärdöttrar och barnbarn ärvde ofta. Vår fördjupningsartikel om bouppteckningar för släktforskare går igenom hur du hittar, läser och tolkar dem.

4. Militära källor – soldater, båtsmän och sjömän

Från 1682 och fram till 1901 höll Sverige indelningsverket, där varje rote på landet försåg armén med en soldat mot skattefrihet. Kustsocknarna höll båtsmän för flottan. Varje soldat och båtsman registrerades i detaljerade rullor med personuppgifter, tjänstgöringstid, fysiska kännetecken och anteckningar om strider, straff och desertering.

Fem källor ingår: soldatrullor, generalmönsterrullor, båtsmansrullor, sjörullor och Centrala soldatregistret – den centraliserade databas med över 500 000 soldater som Sveriges Släktforskarförbund byggt. Om du har soldatanor är detta registret att börja i. Läs mer i vår artikel om soldatrullor och indelningsverket.

5. Emigrantdokument – vägen över Atlanten

Mellan 1850 och 1930 emigrerade cirka 1,3 miljoner svenskar, främst till Nordamerika. Spåren finns i flera parallella källor: utflyttningslängder i hemförsamlingen, Göteborgs poliskammares passjournaler, Emibas (sammanställd av Svensk Migrationscentrum) och Ellis Islands ankomstdatabas. Genom att korskolla dessa kan du följa en emigrant från hemgården till bostadsorten i USA.

Emibas innehåller idag cirka 1,4 miljoner utflyttningsposter och är därför utmärkt som startpunkt. Ellis Island kompletterar med amerikansk sida. Tillsammans ger de en förhållandevis komplett bild av en emigrerad släktgren.

6. Övrigt – bred kategori med specialiserade källor

Kategorin Övrigt är den bredaste och omfattar femton skilda källor. Mantalslängder och jordeböcker ger skattebefolkning gård för gård från 1500- och 1600-talet. Landskapshandlingar och Älvsborgs lösen når tillbaka till 1500-talets mitt – den äldsta rikstäckande personregistreringen i Sverige. Borgareböcker och skråprotokoll dokumenterar städernas hantverkare och handelsmän.

Vidare ingår moderna databaser: Sveriges dödbok 1860–2023, Sveriges befolkning 1880/1890/1900, Rotemansarkivet, Kungliga bibliotekets tidningsarkiv, fattigvårdsprotokoll, lasarettsjournaler, Riddarhusets ättartavlor och stiftsvisa herdaminnen. Tillsammans täcker dessa källor både adel, borgerskap, bönder och utsatta samhällsgrupper.

Så fungerar Genlines källförteckning

Sökverktyget nedan låter dig filtrera databasen på tre dimensioner samtidigt:

• Källtyp – välj en av de sex huvudkategorierna eller sök fritt.
• Tidsperiod – från medeltid till 1900-tal, även överlappande perioder.
• Geografisk omfattning – rikstäckande, landskap, län eller lokal.
• Fritextsökning – sök på källans namn eller nyckelord i beskrivningen.

Varje enskild källa får en egen detaljsida med snabbfakta om tidsperiod och arkivbildare, direktlänkar till Riksarkivet, ArkivDigital och FamilySearch, en visuell svårighetsgrad för handstil (1–5 på skalan), kända bevarandegap samt konkreta tips till släktforskare. Dessutom länkar varje källa vidare till relaterade källor i databasen.

Vilken källa ska du börja med?

Startpunkten beror på vad du redan vet om din ana. Nedan följer några typiska ingångar som sparar tid.

• Modern släkting (efter 1860): Sveriges dödbok ger personnummer och församlingstillhörighet direkt.
• Svensk bondefamilj 1800-tal: Börja i husförhörslängden, följ upp med födelse- och vigselböcker.
• 1700-talsanor: Husförhörslängd kombinerat med bouppteckning ger stabil grund.
• Före 1686 (innan kyrkoböckerna): Mantalslängder, jordeböcker och landskapshandlingar tar över.
• Soldatana: Centrala soldatregistret är alltid första steget – sparar veckor av bläddrande.
• Emigrerad släkting: Emibas och Ellis Island tillsammans.
• Adelsana: Riddarhusets ättartavlor ger flera generationer gratis.
• Prästana: Herdaminnen är oerhört välutredda och räcker ofta många generationer bakåt.
• Stockholm 1878–1926: Rotemansarkivet är primärkälla istället för kyrkobok.

Fallgropar värda att känna till

Alla arkivkällor innehåller fel och luckor. Präster hörde fel, skrivare avskrev slarvigt och bränder förstörde volymer. Därför gäller alltid principen att korskolla uppgifter mellan minst två oberoende källor innan du drar slutsatser. Ett födelsedatum i husförhörslängden bekräftas i dopboken, en vigsel i lysningsboken och ett dödsfall i bouppteckningen.

Samtidigt är namnstavningen ostandardiserad före 1900. ”Catharina”, ”Karin”, ”Kajsa” och ”Karen” kan alla vara samma person. Sök därmed med flera varianter och identifiera personer via kombinationer av uppgifter – namn, födelsedatum, föräldrar och bostadsort tillsammans – snarare än enskilda fält.

Slutligen – sekretessen. Offentlighets- och sekretesslagen skyddar personuppgifter i 70 år. Därför är exempelvis kyrkoböcker från 1956 och framåt endast delvis tillgängliga. Patientjournaler och vissa domstolshandlingar kan ha längre sekretess.

Vanliga frågor

Måste jag abonnera för att läsa svenska arkivkällor?

Nej. Riksarkivets Digitala forskarsal är gratis efter kontoregistrering och täcker merparten av kyrkoarkiven samt många domstols- och militärhandlingar. ArkivDigital erbjuder färgfotografier av högre kvalitet mot abonnemang, vilket underlättar svårläsliga volymer.

Hur gamla är de äldsta svenska arkivkällorna?

Landskapshandlingar och jordeböcker går tillbaka till 1530-talet. Älvsborgs lösen 1571 är den första rikstäckande personregistreringen. För enskilda familjer går Riddarhusets ättartavlor ända tillbaka till 1200-talet.

Vilken källa är snabbaste genvägen för 1900-talsforskning?

Sveriges dödbok 1860–2023 är överlägsen för moderna dödsfall. Den ger personnummer, födelse- och dödsförsamling direkt. Därifrån hoppar du enkelt vidare till kyrkoböcker, folkräkningar och bouppteckningar.

Vad gör jag när källan jag behöver inte är digitaliserad?

Kontakta rätt landsarkiv för att beställa fram volymen till läsesal. Många landsarkiv erbjuder även kopieringstjänst mot avgift. Lokala släktforskarföreningar kan dessutom ha mikrokort eller egna avskrifter.

Hur hanterar jag gamla måttenheter och datumangivelser?

Före 1753 användes julianska kalendern, och 1700–1712 hade Sverige en egen avvikande kalender. Mantal, tunnland och riksdaler är måttenheter och valutor som kräver omräkning. Genline har separata verktyg för detta via vår datumkonvertering och gamla svenska ord i kyrkoböcker.

Kan jag använda Genlines källförteckning utan att kunna läsa gammal handstil?

Ja. Flera källor i databasen är moderna indexerade databaser utan handskrift – Centrala soldatregistret, Sveriges dödbok, Emibas och Sveriges befolkning 1880/1890/1900. Handstilens svårighetsgrad 1–5 i varje källpost hjälper dig välja vad du är redo att angripa.

Hur många källor finns i databasen idag?

Per dagens datum innehåller databasen 45 källor fördelade över sex kategorier. Listan byggs ut löpande. Via sökverktyget hittar du alltid aktuell antal per kategori.

Svensk släktforskning blir mest givande när du behärskar ett brett spektrum av källor. Genlines källförteckning är byggd för att ge dig den överblicken – och samtidigt låta dig dyka ner i detaljerna när du hittat rätt spår. Lycka till med forskningen!