Få grupper i det gamla Sverige är så välddokumenterade som de indelta soldaterna. Mellan 1682 och 1901 fanns omkring 20 000 infanterister och 3 000 kavallerister i det yngre indelningsverket, och varje en av dem bokfördes noggrant – först i kyrkoböckerna, sedan i generalmönsterrullor och slutligen i stamrullor. För en släktforskare med soldater i släkten är soldatrullor en källrikedom som få andra yrkesgrupper kan matcha.
Det börjar nästan alltid på samma sätt – en anteckning i husförhörslängden om att förfadern var ”soldat”, ”ryttare”, ”båtsman” eller ”knekt”. Från den lilla noteringen öppnar sig en hel värld av militära arkiv som kan berätta om tjänstgöringen, krigen, förflyttningarna och inte sällan om personens fysiska drag och hälsotillstånd.
Centrala Soldatregistret – där du alltid börjar
Den självklara utgångspunkten är Centrala Soldatregistret (soldatreg.se), en gratis och öppen databas som innehåller omkring 510 000 poster om indelta soldater från perioden 1682-1901. Utöver själva soldaten finns uppgifter om hustrun, barn och i många fall även föräldrar. Räknar man alla personer som nämns landar summan på omkring 3,5 miljoner svenskar.
Databasen uppdateras löpande genom ett nätverk av regionala soldatregister som drivs ideellt av föreningar runt om i landet. Under det senaste året har särskilt soldater i Dalsland, Småland och Dalarna kompletterats med nya familjeuppgifter. Det är alltså värt att göra återbesök även om du sökt tidigare.
Indelningsverket – så fungerade systemet
Under det yngre indelningsverket fick soldater betalt via en rote eller ett rusthåll. För fotfolket slog sig några utskrivningsbefriade bönder samman om varje soldat. Bönderna i roten ansvarade för att underhålla soldaten med lön, kläder och ett soldattorp där soldaten kunde bo med sin familj. Kavalleriet fungerade lite annorlunda – där betalades ryttaren av en enskild rusthållare som i gengäld slapp skatter.
Soldaten fick ett nummer i sitt kompani och ett soldatnamn som var knutet till just den rote han tjänstgjorde vid. Namnen var ofta korta och slagkraftiga: Modig, Björn, Stål, Lind, Rask. När en ny soldat antogs på samma rote övertog han ofta namnet, vilket gör det viktigt att skilja på person och soldatnamn när du forskar.
Källorna i tidsordning
De militära arkiven förändrades över tiden. Beroende på när din förfader tjänstgjorde ska du söka i olika typer av rullor.
| Period | Viktigaste källa |
|---|---|
| Före 1682 | Rullor -1723 på Krigsarkivet, fragmentariska |
| 1682-1885 | Generalmönsterrullor, ungefär vart tredje år |
| 1885-1901 | Stamrullor som ersätter generalmönsterrullorna |
| Efter 1901 | Värnpliktskort och stamkort |
| Vid krig | Embarkeringsrullor, fältrullor, hemkomstrullor |
Mellan generalmönstringarna upprättades ofta så kallade brödmönstringsrullor från 1885, med uppgifter om händelser mellan två generalmönstringar. Kommendörrullor innehåller uppgifter om arbetskommenderingar när indelta soldater sattes att bygga Göta kanal, järnvägar eller tjänstgjorde som fångvaktare på Långholmens fängelse.
Så söker du steg för steg
- 1Börja i kyrkboken. Notera soldatens namn, soldatnamn, nummer och rote. Det står ofta i husförhörslängdens kolumn för stånd eller yrke.
- 2Sök i Centrala Soldatregistret. Databasen är gratis och innehåller de flesta indelta soldater från indelningsverkets tid.
- 3Slå upp regemente i Grills handbok. Claes Grills ”Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket” visar vilket regemente som rekryterade i varje socken. Boken finns digitaliserad hos ArkivDigital.
- 4Öppna generalmönsterrullan. Leta upp rätt regemente och år. Rullan är uppdelad per kompani, med officerarna först i rangordning och meniga soldater i nummerordning.
- 5Följ soldaten framåt och bakåt. Från den första träffen kan du leta äldre rullor för anställningen och senare rullor fram till avsked eller död.
- 6Komplettera med specialkällor. Soldatkontrakt, kommendörrullor och krigsrullor för det specifika fälttåget ger ofta ytterligare dimensioner.
Vad du hittar i generalmönsterrullan
Innehållet i generalmönsterrullorna utvecklades över tid. Det som först var ganska korta noteringar blev på 1800-talet detaljerade personbeskrivningar. Typiska uppgifter är:
- Personuppgifter. Namn, soldatnamn, födelseort, längd (från tidigt 1800-tal), ögonfärg och hårfärg.
- Tjänstgöringshistorik. Antagningsdatum, tjänsteår, tidigare befattningar och eventuella förflyttningar mellan rotar.
- Fälttåg. Deltagande i krig, sår från strider och tillfångataganden.
- Utmärkelser och straff. Medaljer för trogen tjänst eller disciplinstraff och böter.
- Avsked. När och varför soldaten slutade – pensionerad, sårad, sjuk eller byte till annan tjänst.
- Familj. Främst från senare 1800-talet finns uppgifter om hustru och barn.
Båtsmän, värvade och officerare
Indelta soldater var inte den enda gruppen. För flottan fanns indelta båtsmän som dokumenterades på liknande sätt men med vissa egenheter. För båtsmän är 1700-talsmaterialet ofullständigt digitaliserat, och kompletta rullor finns först från 1874. Värvade soldater vid städernas garnisonsförband och artillerister dokumenterades i separata rullserier vid Krigsarkivet.
Officerare har egna källor. Från 1757 avskiljdes officerare och underofficerare från det allmänna Krigsmanshuset genom Pensionskassans inrättande. För officerare finns ofta mer utförliga biografiska uppgifter än för meniga soldater, eftersom de hade skriftliga karriärer och ofta själva efterlämnat handlingar och brev.
Praktiska källor för vidare forskning
Hans Högmans soldatforskningssajt är en klassisk genväg med detaljerad information om regementen, uniformer och viktiga slag. Skånes knektregister och Södermanlands soldatregister är bland de starkaste regionala databaserna.
ArkivDigital har en komplett uppsättning generalmönsterrullor, och Riksarkivets Krigsarkiv i Stockholm har originalen samt många kompletterande källor. Centrala Soldatregistret är utgångspunkten för de flesta, och på slakthistoria.se finns en bra fördjupning i hur du kan hitta släktens soldater i de specifika rullorna.
Kostnaden för soldatforskning
Det mesta av grundforskningen är gratis. Centrala Soldatregistret, Hans Högmans soldatforskningssajt och Riksarkivets digitala forskarsal kostar inget. För generalmönsterrullor i färg och god bildkvalitet behövs ett ArkivDigital-abonnemang, som kostar mellan 199 och 395 kronor per månad beroende på avtalsform. Beställning av specifika handlingar från Krigsarkivet kostar normalt 100-300 kronor per beställning.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan soldatnamn och patronymikon?
Patronymikon är det namn en person ärvde från sin far, exempelvis Andersson. Soldatnamnet var ett yrkesnamn som hörde till den rote soldaten tjänstgjorde vid, som Modig eller Stål. När soldaten slutade kunde nästa soldat på samma rote få samma soldatnamn. Det är alltså inte ett släktnamn i modern mening.
Hur vet jag vilket regemente min förfader tillhörde?
Slå upp socknen i Claes Grills handbok om indelningsverket. Där listas vilka regementen som rekryterade i varje församling. Ibland rekryterades både infanteri, kavalleri och båtsmän från samma socken, så du kan behöva kontrollera flera regementen.
Finns alla indelta soldater med i Centrala Soldatregistret?
Nej, registret är inte komplett. Det täcker uppskattningsvis en stor majoritet av de indelta soldaterna mellan 1682 och 1901, men nya poster läggs till löpande. Om du inte hittar din soldat i databasen, sök direkt i generalmönsterrullorna via ArkivDigital eller Krigsarkivet.
Hur långt tillbaka sträcker sig det militära källmaterialet?
Fragmentariska rullor finns från 1500-talet, men det är först med det yngre indelningsverket 1682 som dokumentationen blir systematisk. Från denna tid finns i princip alla indelta soldater registrerade.
Vad kostar det att forska på soldater?
Det mesta är gratis. Centrala Soldatregistret och många specialkällor är tillgängliga utan kostnad. För att komma åt ArkivDigitals högkvalitativa bilder av rullorna krävs abonnemang från 199 kronor per månad. Originalhandlingar på Krigsarkivet i Stockholm är gratis att studera på plats.
