Under 1960-talet kunde en svensk höginkomsttagare få behålla mindre än en fjärdedel av den sist intjänade kronan. Den översta marginalskatten låg tidvis uppemot 90 procent, den högsta nivån som någonsin gällt i Sverige. Det var under det här decenniet som landet på allvar gick från lågskattesamhälle till högskatteland. För dig som forskar i din släkts ekonomiska villkor är det en period där bouppteckningar, taxeringslängder och deklarationer plötsligt berättar en helt annan historia än decennierna före.

1960 blev året då två nya skatter ändrade spelplanen

Två stora reformer genomfördes 1960. Den allmänna omsättningsskatten, i folkmun ”omsen”, infördes samma år som arbetsgivaravgiften. Omsen var föregångaren till dagens moms och lade en avgift på konsumtion snarare än på inkomst. Arbetsgivaravgiften lade i sin tur en kostnad på lönesumman, en kostnad som inte syntes på lönebeskedet men som växte kraftigt under de följande decennierna.

Det här var byggstenarna i den finansiering som gjorde välfärdsstaten möjlig. Fram till omkring 1990, när skattekvoten nådde sin toppnivå, kom huvuddelen av ökningen just från höjda arbetsgivaravgifter och indirekta skatter. Marginalskatterna på höga inkomster fick den mesta uppmärksamheten i debatten men det var avgifterna och konsumtionsskatterna som stod för de stora pengarna.

Progressionen gjorde att varje extra tjänad krona kostade allt mer

Den svenska skatten var progressiv, vilket innebär att skattesatsen steg med inkomsten. Systemet hade flera nivåer och den som klättrade uppåt i lönestegen mötte allt hårdare beskattning på toppen av sin inkomst.

Så här ska du tolka begreppet marginalskatt när du läser gamla taxeringsuppgifter. Marginalskatten gäller bara den sist intjänade kronan, inte hela inkomsten, så en person med 90 procent i högsta marginalskatt betalade alltså inte 90 procent på allt. Genomsnittsskatten, det du faktiskt betalade på hela inkomsten, låg betydligt lägre än den översta marginalskatten. Det var därför avdrag, bolag och kapitalomvandling blev så centrala för förmögna hushåll under perioden.

Progressionen hade inte alltid funnits. Före 1941 var det svenska skattesystemet nästan helt platt och alla betalade ungefär samma andel oavsett inkomst. Det var först efter 1941 som tydliga skillnader mellan inkomstgrupper började framträda i statistiken. Går du tillbaka till 1860-talet låg skatten på omkring 3 procent, platt och lika för alla.

Sverige var inget högskatteland förrän efter 1960

Bilden av Sverige som ett land med extrema skatter är yngre än många tror. Under första hälften av 1900-talet hade landet ett lågt skatteuttag och stack inte ut i internationell jämförelse. Skattekvoten, alltså skatternas andel av BNP, passerade 20 procent för första gången först på 1950-talet.

Sedan gick det snabbt. Under 1960-talet och de följande decennierna växte skattekvoten i hög takt, en utveckling som beskrivs i detalj i 150 år av skatter. Drivkraften var en offentlig sektor som byggdes ut kraftigt, ökade transfereringar till hushållen och de nya skatter som infördes 1960. Från ett lågskattesamhälle till ett av världens mest beskattade länder tog resan ungefär trettio år, från 1960 till toppen omkring 1990.

Taxeringslängderna visar en förfaders ekonomiska ställning under 1960-talet

Om du vill förstå en förfaders ekonomiska ställning under 1960-talet är taxeringslängderna en av de mest konkreta källorna. De redovisar taxerad inkomst och förmögenhet per person och år och de finns bevarade i landsarkiven. En hög taxerad inkomst under det här decenniet innebar en dramatiskt högre skattebörda än vad samma summa hade gett trettio år tidigare.

Bouppteckningen efter en person som avled på 1960-talet ger en kompletterande bild, med tillgångarnas sammansättning: fastigheter, aktier, banktillgodohavanden och skulder. Vill du fördjupa dig i den källan finns vår guide till bouppteckningar för släktforskare och för det praktiska kring dagens regler hur du förbereder en bouppteckning efter dödsfall.

Ett tips är att läsa inkomstuppgifter tillsammans med folkräkningarna för decennierna innan. Då ser du hur en familjs ställning förändrades i takt med att skattesystemet skärptes.

De rikaste stod aldrig för de stora skatteintäkterna

Debatten om beskattning av förmögna återkommer med jämna mellanrum och den historiska erfarenheten är nyttig att ha med sig. Tre saker är värda att notera när dagens siffror jämförs med det förflutna.

De höga marginalskatterna på 90 procent var på ett sätt en illusion. Väldigt få betalade dem på merparten av sin inkomst, eftersom progressionen bara träffade toppen och avdragsmöjligheterna var omfattande. De stora intäkterna kom aldrig från de rikaste, utan från breda skatter som alla betalade: arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatt.

Det andra är att systemet skapade starka incitament att omvandla lön till kapital och att bygga upp värden i bolag i stället för att ta ut hög lön. Spåren av det finns i bouppteckningar och företagsregister från perioden.

Det tredje är historiskt. Sverige var inte ett högskatteland av tradition. Den bilden byggdes upp under en avgränsad period, ungefär 1960 till 1990 och den var ett politiskt val kopplat till en särskild samhällsmodell.

FAQ

Hur hög var den högsta marginalskatten i Sverige på 1960-talet?

Den översta marginalskatten låg tidvis uppemot 90 procent, vilket är den högsta nivån i svensk historia. Det gällde dock bara den sist intjänade delen av mycket höga inkomster, inte hela inkomsten. Den faktiska genomsnittsskatten på hela inkomsten var betydligt lägre.

När blev Sverige ett högskatteland?

Sverige gick från lågskattesamhälle till högskatteland under perioden 1960 till 1990. Under första hälften av 1900-talet hade landet ett lågt skatteuttag internationellt sett. Skattekvoten passerade 20 procent först på 1950-talet och nådde sin toppnivå omkring 1990.

Var hittar jag uppgifter om en förfaders inkomst och förmögenhet?

Taxeringslängderna i landsarkiven redovisar taxerad inkomst och förmögenhet per person och år. Bouppteckningen efter en avliden ger en mer detaljerad bild av tillgångar och skulder. Läs gärna båda källorna tillsammans med folkräkningsmaterialet för att följa hur en familjs ekonomi utvecklades över tid.

Vad var ”omsen”?

Omsen var den allmänna omsättningsskatt som infördes 1960 och lade en avgift på konsumtion. Den var föregångare till dagens mervärdesskatt, moms, som senare ersatte den.

Vill du sätta in dina egna arkivfynd i ett sammanhang är nästa steg att jämföra inkomstuppgifter över flera decennier. Först då syns hur snabbt skattetrycket faktiskt förändrades för en enskild familj under efterkrigstiden.