Det första större valet för en svensk släktforskare är nästan alltid vilken källa som ska användas. ArkivDigital och Riksarkivets digitala forskarsal är de två största tjänsterna, och båda innehåller enorma mängder material som är relevant för släktforskning. Men de skiljer sig åt på några avgörande punkter – bildkvalitet, sökfunktioner, täckning och inte minst pris.

Två olika affärsmodeller

Den första och viktigaste skillnaden är att Riksarkivets tjänst är gratis, medan ArkivDigital kräver abonnemang. Det låter som ett enkelt val vid första anblick, men verkligheten är mer nyanserad. För många seriösa släktforskare blir ArkivDigital snabbt ett nödvändigt komplement, inte en ersättning.

Riksarkivet, som bland annat driver Digitala forskarsalen (tidigare SVAR), har digitaliserat ett enormt material från svenska statsarkiv. Materialet består i huvudsak av skanningar gjorda från mormonernas svartvita mikrofilmer från Salt Lake City. ArkivDigital har istället själva fotograferat originalkällorna med moderna högupplösta färgkameror, vilket ger betydligt tydligare bilder – särskilt när materialet är vattenskadat eller blekt.

Prisbilden för ArkivDigital

ArkivDigital erbjuder olika abonnemangsformer som passar olika forskningsstilar. Priserna ligger på följande nivåer i 2026:

Medlemmar i föreningar anslutna till Sveriges Släktforskarförbund får ofta rabatt via föreningen. Genom släktforskarföreningar finns även föreningsabonnemang där upp till fem datorer kan dela på ett årsabonnemang för cirka 2 000 kronor.

Vad ingår i varje tjänst?

ArkivDigital har över 104 miljoner bilder från kyrkböcker, bouppteckningar, mantalslängder, domböcker, militära rullor, emigrationsregister och mycket annat. Företaget fyller dessutom på med nytt material löpande och erbjuder beställningsfotografering där du kan betala för att få specifika volymer digitaliserade – priset är cirka 295 kronor per volym för domböcker och 395 kronor per volym för andra handlingar, med 20 procent rabatt om du beställer minst fem volymer samtidigt.

Riksarkivet har framför allt folkräkningar, kyrkböcker, mantalslängder, militära rullor, bouppteckningar och betydligt större mängder modern arkivmaterial från statliga myndigheter. Folkräkningarna för åren 1880, 1890, 1900, 1910 och snart 1930 är tillgängliga som sökbara databaser – något som inte finns på ArkivDigital.

Sökfunktioner och register

ArkivDigital har byggt upp omfattande personregister till sitt material, mer än en kvarts miljard registerposter. Det betyder att du ofta kan söka direkt på namn och hitta rätt kyrkbokssida, istället för att bläddra manuellt.

Riksarkivets sökfunktioner är mer begränsade när det gäller kyrkböcker. Folkräkningsdatabaserna är däremot utmärkta sökbara register, och Riksarkivet har byggt ut fler tjänster de senaste åren. För den som forskar i domböcker, polisarkiv eller militära arkiv har Riksarkivet dessutom material som inte finns på ArkivDigital.

Bildkvalitet – en konkret skillnad

För den som ofta läser 1700-talsmaterial är skillnaden i bildkvalitet mycket påtaglig. ArkivDigitals färgbilder kan göra att vattenskador, bläckplumpar och överbleknad skrift plötsligt blir läsbara. Det är inget som märks i alla dokument, men när det väl spelar roll kan det spara timmar av frustration.

För material från 1800-talets senare hälft och framåt är bildkvaliteten oftast fullt godkänd hos båda leverantörerna, och Riksarkivets gratistjänst räcker väl.

När passar ArkivDigital bäst?

• Du forskar i äldre kyrkböcker. Färgbilder gör äldre material dramatiskt mycket lättare att läsa.
• Du släktforskar aktivt. Med ett årsabonnemang blir kostnaden ungefär sex kronor om dagen, vilket är billigt för den som använder tjänsten ofta.
• Du söker på namn. Personregistren sparar mycket tid jämfört med att bläddra manuellt.
• Du vill ha bouppteckningar och domböcker. ArkivDigital har stor täckning av detta material.

När räcker Riksarkivet?

• Du är nybörjare. Börja gratis och se om intresset håller i sig innan du tecknar abonnemang.
• Du söker i folkräkningar. Sökbara folkräkningsdatabaser finns enbart hos Riksarkivet.
• Du behöver modernare arkivmaterial. Statliga myndigheters arkiv finns hos Riksarkivet.
• Du har bra tålamod och god ljusbild. Svartvita skanningar går att läsa med rätt inställningar på skärmen.

Varför många använder båda

För erfarna släktforskare är frågan ofta inte ArkivDigital eller Riksarkivet, utan när man ska växla mellan dem. ArkivDigital för de vanliga kyrkbokskällorna, Riksarkivet för folkräkningar, moderna myndighetsarkiv och specialmaterial – det är kombinationen som brukar fungera bäst.

Vanliga frågor

Vad kostar ArkivDigital per månad?

En månad kostar 395 kronor. Tecknar du istället årsabonnemang med månadsbetalning blir kostnaden 199 kronor per månad, och tecknar du helår i förskott blir det cirka 2 195 kronor, vilket motsvarar omkring 183 kronor per månad.

Är Riksarkivets tjänst verkligen gratis?

Ja, Digitala forskarsalen är kostnadsfri. Du behöver skapa ett användarkonto för vissa funktioner, men konto och sökningar är gratis. Vissa specialtjänster och beställningar av papperskopior kan kosta.

Finns det skillnader i vilka kyrkböcker som ingår?

Ja. ArkivDigital har ofta yngre kyrkböcker som Riksarkivet av upphovsrätts- och integritetsskäl inte publicerat. Riksarkivet har å andra sidan mer av det centrala statliga materialet. För de allra äldsta kyrkböckerna har båda god täckning.

Kan jag testa ArkivDigital innan jag köper abonnemang?

ArkivDigital har tidvis kampanjer med provabonnemang för en mycket låg summa, exempelvis 20 kronor för en månad under 20-årsjubileet 2025. Många bibliotek erbjuder dessutom gratis tillgång till tjänsten för biblioteksbesökare.

Vilken tjänst har bäst bildkvalitet?

ArkivDigital har jämnare och i regel bättre bildkvalitet eftersom de fotograferat originalkällorna i färg med moderna kameror. Riksarkivets äldre material består till stor del av svartvita skanningar från mormonernas mikrofilmer.