Folkräkningen 1910 är den sista av de fyra kompletta folkräkningar som publicerats fritt hos Riksarkivet innan det stora hoppet fram till 1930. Den fångar Sverige vid en kritisk tidpunkt – nästan vid slutet av den stora emigrationsperioden, mitt i industrialiseringens snabbaste tillväxt och bara några år före första världskrigets utbrott. Drygt 5,5 miljoner personer är registrerade, och det är ofta den sista folkräkning där du kan se dina anfäder innan eventuell utvandring eller rekrytering under kommande oroliga år.

Databasen blev komplett 2015 då Vasa församling i Göteborg som sista enhet publicerades, och hela materialet är avgiftsfritt tillgängligt online. Inget abonnemang krävs och ingen sekretess gäller, eftersom alla registrerade personer är avlidna. För dig som forskar kring släktingar födda mellan 1830 och 1910 är 1910 års folkräkning ofta den bredaste och mest detaljerade källan du har innan materialet glesnar fram till 1930.

Vad är folkräkningen 1910 – och varför är den så speciell?

Folkräkningen 1910 är unik av flera skäl. Den är den sista kompletta folkräkning där prästernas husförhörslängder fortfarande var den dominerande källan för individuppgifter – efter 1910 övergick registreringen gradvis till en mer modern administrativ modell. Samtidigt är 1910 den första folkräkning där industri- och tjänstesamhället tagit över som majoritetsform. För första gången bodde en betydande del av befolkningen i städer, och de traditionella lantbruksyrkena hade bytts ut mot järnvägsarbetare, kontorister, maskinskötare och tvättmaskiner – de senare alltså personer som arbetade med tvättmaskiner, inte själva apparaterna.

En annan speciell egenskap är bredden i yrkesbeskrivningarna. 1910 är det första året där SCB använt en tydligt förfinad yrkesklassifikation, där även kvinnors arbete utanför hemmet beskrivs mer systematiskt. Sömmerskor, telegrafistinnor, butiksbiträden och sjuksköterskor syns nu tydligt i materialet, vilket tidigare folkräkningar ofta dolt bakom kategorier som ”hustru” eller ”i hemmet”.

Vilka uppgifter finns för varje person?

För varje registrerad person anger folkräkningen 1910 följande grunduppgifter. Jämfört med tidigare räkningar är formatet mer standardiserat och yrkesuppgifterna mer detaljerade, särskilt för industri- och tjänstemannayrken.

• Namn – förnamn och efternamn, där fasta släktnamn nu är dominerande i de flesta delar av landet.
• Hushållsställning – huvudperson, hustru, son, dotter, tjänstefolk, inneboende, fosterbarn eller inhysingar.
• Kön och ålder – exakt födelseår, nästan alltid även månad och dag.
• Civilstånd – ogift, gift, änka, änkling eller frånskild.
• Yrke – förfinad klassifikation med bred täckning av både män och kvinnor i arbetslivet.
• Födelseförsamling – avgörande för att hitta dopnotisen i rätt kyrkobok.
• Hemförsamling – där personen var folkbokförd 1910.

Så söker du i databasen

Databasen nås via Riksarkivets digitala forskarsal. Sökningen är gratis och kräver ingen inloggning. Du kan söka fritt på namn, församling, ort, yrke eller ålder, och sökfunktionen fungerar likadant som för övriga folkräkningar.

När du hittar rätt person får du upp hela hushållet. Notera att 1910 års räkning ofta innehåller fler icke-familjemedlemmar i hushållet än tidigare – inneboende arbetare, pensionärer och studenter var vanliga särskilt i städerna. Jämför alltid med 1900 års folkräkning för att se hur familjen förändrats över decenniet.

Tre sökstrategier anpassade för 1910

• Använd yrkesfältet aktivt. 1910 års yrkesklassifikation är den mest detaljerade bland de fyra kompletta folkräkningarna. Specifika yrken som ”kontorsskrivare vid järnvägen” eller ”maskinist vid elektricitetsverket” kan snabbt identifiera rätt person.
• Sök även kvinnliga yrken. För första gången är kvinnors arbete utanför hemmet systematiskt registrerat. Glöm inte att även kvinnliga släktingar kan ha yrkesbeskrivningar – särskilt unga ogifta kvinnor i städer.
• Spår utvandrare via avgångsorten. Om en släkting saknas i 1910 men fanns i 1900 – kombinera med emigrantregister för åren 1900–1910 då utvandringen fortsatte i ganska hög takt.

Sveriges demografiska bild 1910

Sverige 1910 hade genomgått en djup omvandling sedan sekelskiftet. Närmare 25 procent av befolkningen bodde nu i städer, industrisamhället hade slutgiltigt etablerats och emigrationen till Amerika hade börjat avta. Stockholm närmade sig 350 000 invånare, Göteborg hade passerat 160 000 och Malmö, Norrköping och Gävle var väletablerade industristäder.

Samtidigt hade Sverige ännu inte blivit det välfärdsland det skulle bli efter andra världskriget. Spädbarnsdödligheten var fortfarande hög, trångboddheten i städerna påtaglig och de flesta arbetarklassfamiljer levde på små marginaler. Folkräkningen 1910 fångar detta i hushållens sammansättning – många familjer hade inneboende, och tjänstefolk var vanligt även i lägre medelklasshushåll. För släktforskaren är det ofta via dessa sidouppgifter du förstår hur din egen familj faktiskt levde vid tiden.

Första världskriget låg bara fyra år framåt. De unga männen i 1910 års folkräkning är samma generation som skulle mönstras i Sveriges försvarsuppbyggnad under 1910-talet, och några skulle hamna i den finska vinteroron 1918 eller i depressionsåren därefter. Det gör 1910 till den sista oberörda tidsbilden innan 1900-talets stora omvälvningar.

Typiska fallgropar att känna till

En vanlig fallgrop är att 1910 års yrkesuppgifter är så detaljerade att det kan vara svårt att hitta rätt person vid första sökningen. Om du söker ”lärare” får du färre träffar än om du söker ”folkskollärare” eller ”folkskollärarinna” – den bredare termen kan helt missa personen du letar efter. Pröva flera yrkesvarianter.

En annan fallgrop gäller de stora städernas administrativa indelning. Stockholm var 1910 uppdelat i över 20 församlingar, Göteborg i drygt 10. Om du söker på ”Stockholm” utan att specificera församling får du massor av träffar, så använd om möjligt en särskild församling som Adolf Fredrik, Jakob, Maria Magdalena eller Kungsholm för att smalna av sökningen.

När ska du välja folkräkningen framför församlingsboken?

Från och med 1910 är det värt att notera att flera församlingar övergått från den traditionella husförhörslängden till en nyare form av församlingsbok. Båda fungerar som utgångspunkt för folkräkningen, men formatet kan skilja sig något åt. Folkräkningen 1910 har kvar fördelen av central sökbarhet och tydlig struktur, medan församlingsboken har fler anmärkningar och personliga kommentarer.

För större stadsförsamlingar är folkräkningen nästan alltid snabbaste vägen att identifiera en person. För landsbygdsförsamlingar där du känner till hemsocknen kan församlingsboken vara lika snabb. Kombinera alltid – folkräkningen ger överblicken, församlingsboken djupet. Vår guide till svenska kyrkoböcker visar hur du arbetar mellan källorna.

Fler folkräkningar att kombinera med

Folkräkningen 1910 är den sista i serien av fyra kompletta och fria folkräkningar hos Riksarkivet. Genom att följa samma person genom 1880, 1890, 1900 och 1910 får du fyra ögonblicksbilder av familjen med tio års mellanrum. Nästa komplett räkning är 1930 års folkräkning, som just nu publiceras och som innehåller unika uppgifter om inkomst, förmögenhet och utbildning.

En samlad översikt finns på vår hubbsida för folkräkningarna. Senare folkräkningar från 1970, 1980, 1990 och 2000 finns tillgängliga som sökbara databaser på usb via Sveriges Släktforskarförbund.

Vanliga frågor

Är folkräkningen 1910 helt gratis att söka i?

Ja. Riksarkivets folkräkningsdatabas för 1910 är fritt tillgänglig via den digitala forskarsalen och kräver varken inloggning eller abonnemang. Du kan söka hur mycket du vill utan kostnad.

Hur många personer finns i folkräkningen 1910?

Databasen omfattar drygt 5,5 miljoner personer, vilket motsvarar hela Sveriges folkbokförda befolkning vid slutet av 1910. Materialet är komplett sedan 2015 då den sista församlingen publicerades.

Varför är yrkesbeskrivningarna så detaljerade 1910?

SCB hade vid det här laget utvecklat en förfinad yrkesklassifikation som skilde mellan olika kategorier inom industri, handel och tjänstemannayrken. Dessutom registrerades för första gången kvinnors arbete utanför hemmet systematiskt, vilket ger en mer komplett bild av arbetslivet än tidigare folkräkningar.

Vad hände mellan 1910 och 1930?

Folkräkningar genomfördes 1915 och 1920, men dessa är inte systematiskt indexerade på samma sätt som de andra. Dessutom hände oerhört mycket i Sverige under perioden – första världskriget, spanska sjukan, rösträttsreformerna och depressionens inledning. Kyrkoböcker och andra källor blir därför extra viktiga för åren mellan 1910 och 1930.

Kan jag hitta kvinnors yrken i folkräkningen 1910?

Ja, och det är en viktig skillnad jämfört med tidigare folkräkningar. Från 1910 registreras kvinnors arbete utanför hemmet mer systematiskt – sömmerskor, sjuksköterskor, telegrafistinnor och butiksbiträden syns nu tydligt i materialet. För ogifta kvinnor i städerna är yrkesfältet nästan alltid ifyllt.