Mellan 1850 och 1930 lämnade nästan en fjärdedel av Sveriges befolkning landet för ett nytt liv, oftast i Nordamerika. I nästan varje svensk släkt finns någonstans en gren som rest över Atlanten, och för många nutida släktforskare är just dessa emigranter de svåraste men också mest fascinerande att spåra. Här guidar vi dig från utflyttningsnoteringen i den svenska kyrkboken till passagerarlistorna i New York.
Börja alltid i Sverige
Det låter självklart men missas ofta: innan du letar i amerikanska arkiv ska du ha plockat fram allt som står om personen i de svenska källorna. Utflyttningen noteras normalt i kyrkobokens utflyttningslängd eller i husförhörslängden. Där står vilken dag personen flyttade, vart – ofta ”N. America” eller en specifik stat – och inte sällan vilket fartyg eller via vilken hamn.
Gå sedan till bouppteckningen efter föräldrarna eller ogifta syskon som dog i Sverige. Där anges ofta adress i USA på de emigrerade syskonen som skulle ärva. Det är en av de absolut bästa ingångarna för att knyta ihop en svensk och en amerikansk släktgren.
De svenska utvandrarkällorna
Innan du ger dig ut i amerikanska databaser finns ett antal viktiga svenska register som bör kontrolleras.
- Emihamn. Register över emigranter som reste via Göteborg, Malmö, Helsingborg, Stockholm och Norrköping. En av de viktigaste svenska källorna för utvandring.
- Emigranten Populär. Samlar flera databaser på ett usb-minne, bland annat Emihamn och Emisjö. Säljs via Rötterbokhandeln för cirka 495 kronor.
- Emiweb. Betaldatabas med både passagerarlistor och kyrkobokuppgifter om utvandrade. Används flitigt av seriösa utvandrarforskare.
- ArkivDigital och Riksarkivet. Har passagerarlistor, polisens register över utvandrade och kyrkobokens utflyttningslängder.
Från Göteborg till New York
De allra flesta svenska emigranter tog sig först till Göteborg, därifrån med ångbåt till Hull eller Grimsby i England, sedan med tåg över till Liverpool och vidare med oceanångare till New York. Denna rutt etablerades av rederiet Wilson Line och blev något av en standardkedja för svenska utvandrare under andra halvan av 1800-talet.
I New York fanns två stora immigrantstationer som ersatte varandra över tid.
| Station | Aktiv | Täckning |
|---|---|---|
| Castle Garden | 1855-1890 | Omkring 8 miljoner immigranter, passagerarlistor från 1820 |
| Ellis Island | 1892-1954 | Omkring 65 miljoner poster fram till 1924 |
Vid Ellis Island fanns även andra ankomsthamnar i USA som tog emot många svenskar. Boston och Philadelphia var viktiga för östkustimmigration, och Quebec och Halifax i Kanada blev vanliga inresehamnar från 1890-talet, eftersom det var billigare att resa via Kanada. Passagerarlistor från dessa hamnar finns på Ancestry och FamilySearch.
Vad passagerarlistorna berättar
Passagerarlistornas innehåll förändrades över tid. Ju senare ankomst, desto fler detaljer finns registrerade. Det här är vad du kan förvänta dig beroende på år.
- 1Före 1893. Namn, ålder, kön, yrke, utreseland och ankomstdatum. Mycket grundläggande uppgifter.
- 21893-1906. 22 frågor – inklusive läskunnighet, kontanter vid ankomst och slutdestination i USA.
- 31907-1918. 29 frågor – inklusive vem i hemlandet som var närmast anhörig och vem personen skulle till i USA.
- 41919-1925. 33 frågor – än mer detaljer om familj, hälsa och arbete.
- 5Efter 1925. 36 frågor – det mest detaljerade. Fotografisk identifiering kan också förekomma.
Uppgifterna om vem personen skulle till är särskilt värdefulla. Där kan stå ”to my brother Gustav Andersson, 2134 W Division St, Chicago”, vilket ger en direkt adress att forska vidare från.
Amerikanska källor att gräva i
När du har bekräftat ankomsten öppnar sig en helt ny värld av amerikanska källor. De viktigaste för svensk släktforskning är:
- U.S. Federal Census. Folkräkning vart tionde år från 1790. De mest användbara för svenska emigranter är räkningarna 1880, 1900, 1910, 1920 och 1930.
- FindAGrave. Gravregister med över 230 miljoner gravar över hela USA, helt gratis. Ofta med foto av gravstenen.
- Swenson Swedish Immigration Research Center. Arkiv vid Augustana College i Illinois, specialiserat på svensk-amerikansk historia.
- Naturaliseringsdokument. När en svensk tog amerikanskt medborgarskap skapades dokumentation som ofta innehåller födelseort i Sverige.
- Draft Registration Cards. Registreringskort för militärtjänst från första och andra världskriget med personliga uppgifter och adresser.
DNA som nyckel till borttappade grenar
DNA-test har revolutionerat utvandrarforskningen de senaste åren. Många amerikaner som har svenska rötter har testat sig hos AncestryDNA, och matchningar mellan svenska och amerikanska forskare är numera vanliga. Om du letar efter en specifik utvandrad gren kan ett DNA-test faktiskt ibland ge snabbare resultat än månader i arkiven.
Kostnader för amerikanska källor
Mycket är gratis. FamilySearch, FindAGrave och Ellis Islands egen databas kostar inget att använda. Ancestry.com, som har den överlägset största samlingen amerikanska släktforskningsdokument, kräver abonnemang.
Ett World Deluxe-abonnemang kostar omkring 2 000 kronor per år, men föreningsmedlemmar i Sveriges Släktforskarförbund får 25 procents rabatt och betalar cirka 1 496 kronor. MyHeritage har också stora amerikanska samlingar och kan vara ett alternativ, särskilt om du parallellt behöver forska på 1900-talet trots sekretessen i de yngre svenska källorna.
Vanliga frågor
När började den stora svenska utvandringen till Amerika?
Den moderna masseimigrationen tog fart runt 1850, men enstaka svenskar reste till Amerika redan på 1700-talet. Den verkliga toppen inträffade mellan 1868 och 1873 samt mellan 1880 och 1893, då hundratusentals svenskar lämnade landet.
Hur hittar jag namn på emigrerade släktingar om jag inte vet när de reste?
Börja i den svenska kyrkobokens utflyttningslängd för den församling där du vet att släktingen bodde. Om du inte vet exakt år, leta i husförhörslängden – där brukar det antecknas när personen strukits ur med ”till N. America”.
Varför är passagerarlistorna före 1893 så enkla?
Före 1893 fanns inga enhetliga krav på ship manifests. Rederierna använde sina egna listor, som lämnades till den amerikanska tullen främst för tullkontroll. När USA:s federala immigrationsmyndighet etablerades och Ellis Island öppnade 1892 infördes strängare regler med fler obligatoriska uppgifter.
Kan jag hitta foton på mina amerikautvandrare?
Ja, särskilt från 1900-talet och framåt. Pass- och medicinska inspektionskort från Ellis Island kan innehålla fotografier. FindAGrave har ofta bilder av gravstenar och ibland av personerna själva. Lokalarkiv i de stater där svenskar bosatte sig har ofta fotosamlingar från svenska föreningar och kyrkor.
Finns det gratis sätt att söka i Ellis Island-databasen?
Ja. Den officiella Ellis Island-sajten är gratis att söka i, liksom FamilySearch. Både har de fullständiga passagerarlistorna för perioden 1892-1924. Betaltjänster som Ancestry och MyHeritage har i regel bättre sökgränssnitt och ofta transkriberade versioner som är lättare att läsa.
