När Riksarkivets databas över folkräkningen 1930 snart står helt färdig öppnas en av de viktigaste nya källorna för svensk släktforskning på många år. Den ger en detaljerad bild av hur folk levde, bodde, tjänade och betalade skatt just i brytpunkten mellan det gamla bondesamhället och det moderna Sverige. För den som forskar kring släktingar födda kring sekelskiftet 1900 är det här en källa som bokstavligen kan fylla i luckorna.

Databasen har byggts upp successivt under flera år genom ett samarbete mellan Riksarkivet och Sveriges Släktforskarförbund. I april 2026 var slutfasen inom synhåll, och projektledningen räknade med att hela materialet skulle bli publikt på Riksarkivets webbplats under sommaren. I skrivande stund finns redan drygt 4,4 miljoner personer sökbara, och flera län är helt klara.

Vad är folkräkningen 1930 – och varför är den så speciell?

En folkräkning är en ögonblicksbild av befolkningen vid en viss tidpunkt. Varje person som var folkbokförd i Sverige räknas, hushåll för hushåll, och du får se vem som bodde tillsammans med vem – kärnfamilj, tjänstefolk, inneboende och alla andra som ingick i hushållet. Folkräkningarna bygger på utdrag ur husförhörslängder och församlingsböcker, och för Stockholms del mantalskontorets folkregister.

Det som gör just 1930 unikt är djupet i informationen. Utöver det som brukar finnas med – kön, yrke, civilstånd, geografisk hemvist – innehåller 1930 års folkräkning även uppgifter om skolutbildning, antalet barn i hushållet, inkomst och förmögenhet. Det är ett släktforskningsmaterial som närmar sig en socialhistorisk guldgruva.

Så söker du i databasen

Databasen nås via Riksarkivets digitala forskarsal. Där kan du söka på namn, församling, ort och ålder. På grund av dataskyddsförordningen är enbart personer som är äldre än 100 år sökbara i den publika tjänsten. Det gör att en del yngre släktingar fortfarande är skymda för allmänheten, men över tid frisläpps fler poster.

När du hittar en person får du upp hushållets sammansättning. Där ser du vilka som bodde under samma tak, hur gamla de var, vilket yrke de hade och deras relation till hushållets huvudperson. Från den informationen kan du sedan gå vidare in i församlingsboken – sidnumret är ofta angivet direkt i folkräkningsposten, vilket sparar massor av tid.

Enkla sökstrategier som brukar fungera

• Sök på församling först. Om du vet var släktingen var skriven 1930 är det nästan alltid snabbast att börja där och bläddra i hushållet.
• Prova alternativa stavningar. Prästen kunde stava namn på flera sätt och vissa namn hade både svensk och mer formell variant.
• Använd födelsedatum som filter. Särskilt i stora stadsförsamlingar är födelsedatumet det bästa sättet att säkerställa rätt person.
• Kontrollera hushållskoden. Den sifferkod som beskriver hushållets sammansättning kan avslöja om din släkting var ensamstående förälder, föreståndare, inneboende eller tjänstefolk.

Vad sifferkoderna egentligen betyder

En av utmaningarna i 1930 års folkräkning är att många uppgifter är kodade som siffror. Det var Statistiska centralbyråns sätt att effektivisera registreringen, men idag kräver det en nyckel att tolka. Här är några av de vanligaste koderna för hushållsställning.

När du läser en personrad kan du också stöta på en streckkodad sammanfattning av barn. Formatet ser ut som 09-2-3-1-04 och betyder: samtliga levande födda barn, därav före äktenskapet, samtliga döda barn, därav födda före äktenskapet, antalet hemmavarande barn. Det ger en mycket konkret bild av en familjs historia, inklusive förluster som annars kunde vara svåra att upptäcka.

När ska du välja folkräkningen framför kyrkboken?

Kyrkböckerna är fortfarande ryggraden i svensk släktforskning, men folkräkningen 1930 har några unika fördelar. Den är centralt organiserad, vilket gör det lättare att hitta personer som flyttade ofta. Inkomst- och förmögenhetsuppgifterna ger en helt annan dimension, och hushållsbilden är mer strukturerad än i flera av samtidens församlingsböcker.

Fler folkräkningar att känna till

Folkräkningen 1930 är inte den enda i raden. Riksarkivet har redan digitaliserat och tillgängliggjort folkräkningarna från 1880, 1890, 1900 och 1910 på webben – tillsammans omfattar de omkring 20 miljoner personer.

Senare folkräkningar, 1970, 1980, 1990 och 2000, finns tillgängliga som sökbara databaser på usb via Sveriges Släktforskarförbund för den som vill koppla samman äldre och nyare släktled.

Vanliga frågor

När blir folkräkningen 1930 helt komplett?

Enligt Sveriges Släktforskarförbund beräknades registreringsarbetet bli klart i mitten av maj 2026, och hela databasen väntades kunna släppas för allmänheten under sommaren samma år efter genomgång och rättningar.

Kostar det något att söka i folkräkningen hos Riksarkivet?

Nej, att söka i folkräkningarna via Riksarkivets digitala forskarsal är gratis. Du behöver inte abonnera eller betala för att få tillgång till basfunktionerna. Ett användarkonto behövs dock för vissa funktioner.

Varför hittar jag inte alla från 1930?

På grund av dataskyddsförordningen är bara personer som är äldre än 100 år publikt sökbara. Yngre personer finns registrerade i databasen men släpps först när de har passerat 100-årsgränsen.

Vad gör jag om min släkting inte finns i folkräkningen?

Börja med att kontrollera stavningen och prova alternativa former. Titta också på andra församlingar nära där släktingen tidigare bodde – det är vanligt att folk bytte församling i samband med giftermål eller arbete. Kompletterande sökningar i husförhörslängder, flyttningslängder och mantalslängder brukar lösa de flesta gåtor.

Innehåller folkräkningen 1930 uppgifter om religion eller politisk tillhörighet?

Nej. Folkräkningen registrerar familjeställning, yrke, ålder, kön, civilstånd, barn, inkomst, förmögenhet och utbildning. Religion och politik ingår inte som separata fält.