De svenska folkräkningarna är en av släktforskningens mest kraftfulla källor. Mellan 1860 och 1930 räknade staten hela Sveriges befolkning hushåll för hushåll, och nästan allt material finns idag fritt sökbart hos Riksarkivet. Den här hubbsidan samlar våra detaljerade guider till varje enskilt folkräkningsår – vad som ingår, hur du söker, vilka luckor som finns och hur du kombinerar flera räkningar för att följa en släkting genom livet.

Totalt finns drygt 24 miljoner personer sökbara i Riksarkivets folkräkningsdatabas. Genom att kombinera folkräkningarna med kyrkoböcker och bouppteckningar får du en komplett bild av en familjs historia från tidigt 1800-tal fram till 1930-talet.

Alla folkräkningar – välj år

Nedan hittar du våra dedikerade guider till varje folkräkningsår. Varje guide går igenom vilka specifika uppgifter som registrerades, typiska fallgropar och konkreta söktips anpassade efter just den årgångens format.

• Folkräkningen 1880 – 4,6 miljoner personer. Den första kompletta individbaserade folkräkningen och en brygga mellan husförhörslängd och modern släktforskning.
• Folkräkningen 1890 – 4,8 miljoner personer. Fångar Sverige mitt i industrialiseringen och massemigrationens topp.
• Folkräkningen 1900 – 5,1 miljoner personer. Sekelskiftets ögonblicksbild och internationellt jämförbar via NAPP-projektet.
• Folkräkningen 1910 – 5,5 miljoner personer. Modernitetens genombrott med detaljerade yrkesuppgifter även för kvinnor.
• Folkräkningen 1930 – 6,1 miljoner personer. Unik med uppgifter om inkomst, förmögenhet och utbildning. Publiceras komplett sommaren 2026.

Vad är en folkräkning?

En folkräkning är en ögonblicksbild av Sveriges befolkning vid en viss tidpunkt. Varje person som var folkbokförd i landet räknades, hushåll för hushåll, med uppgifter om namn, ålder, yrke, civilstånd, födelseort och relation till hushållets huvudperson. Dessutom visar folkräkningen vem som bodde tillsammans – kärnfamilj, tjänstefolk, inneboende och fosterbarn – vilket ger en helt annan bild än vad en enskild kyrkobokspost gör.

Från 1860 baserades folkräkningarna på utdrag ur husförhörslängder och församlingsböcker, för Stockholms del på mantalskontorets folkregister. Folkräkningen är sökbar på namn – till skillnad från kyrkoböckerna som organiseras efter gård och socken – vilket gör den ovärderlig när du letar efter släktingar som flyttade ofta.

Jämförelse av innehåll år för år

Alla folkräkningar har grundinformationen gemensam: namn, födelseår, hemförsamling, yrke och civilstånd. Dessutom tillkom nya fält med tiden, och 1930 sticker ut som särskilt rik eftersom den även registrerade inkomst, förmögenhet och utbildning.

Varför använda flera folkräkningar tillsammans?

Varje folkräkning är en ögonblicksbild med tio års mellanrum. Genom att följa samma person genom flera räkningar ser du familjens utveckling: barn som föds och flyttar hemifrån, makar som dör, yrken som byts och flyttar mellan församlingar. En anfader född 1865 kan följas genom 1880, 1890, 1900, 1910 och 1930 – fem ögonblicksbilder som tillsammans ger en nästan komplett biografi.

Dessutom fungerar folkräkningarna som korsreferens till kyrkoböckerna. Om du hittar en ”Anders Andersson” i husförhörslängden men är osäker på om det är rätt person, kan folkräkningen bekräfta genom att visa hushållets sammansättning, exakta ålder och yrke. Metodiken beskrivs i vår guide till att börja släktforska och fördjupas i så läser du svenska kyrkoböcker.

Så söker du i folkräkningsdatabasen

Alla folkräkningar nås via Riksarkivets folkräkningsdatabas. Sökningen är gratis och kräver inget konto för personer över 100 år gamla – som idag innebär alla födda före 1926. Du söker på namn, församling, ort, ålder eller yrke och kan kombinera fälten fritt.

Sökstrategier som fungerar i alla folkräkningar

• Börja i hemförsamlingen. Om du vet var släktingen bodde är det nästan alltid snabbast att söka direkt på församling plus förnamn.
• Prova alternativa stavningar. Samma person kan stavas olika i olika folkräkningar, särskilt före 1900.
• Använd födelseår som filter. Särskilt i stora stadsförsamlingar är födelseåret det bästa sättet att säkerställa rätt person.
• Notera sidhänvisningen. Varje post i folkräkningen hänvisar oftast till motsvarande sida i husförhörslängden eller församlingsboken – spara tid genom att följa länken direkt.

Vanliga frågor om folkräkningarna

Vilken folkräkning ska jag börja med?

Börja med den som ligger närmast din tidigaste kända släkting. Har du uppgifter om en anfader född på 1860-talet är 1900 eller 1910 en bra startpunkt eftersom personen då var vuxen och sannolikt etablerad i en försörjningsgren. Arbeta sedan bakåt för att se föräldrahushållet i exempelvis 1880 års räkning.

Är alla folkräkningar gratis?

Ja. Riksarkivets digitala folkräkningsdatabas är helt kostnadsfri och öppen för alla med internetuppkoppling. För personer yngre än 100 år gäller dock sekretess, vilket innebär att framförallt 1930 års räkning delvis är skyddad.

Finns senare folkräkningar tillgängliga?

Folk- och bostadsräkningar från 1970, 1980 och 1990 finns som separata databaser, huvudsakligen via Sveriges Släktforskarförbund och ArkivDigital. Dessa kräver oftast abonnemang eller medlemskap. Mellan 1910 och 1930 genomfördes folkräkningar även 1915 och 1920, men dessa är inte lika omfattande indexerade.

Vad gör jag om min släkting inte hittas?

Kontrollera först stavningen och prova alternativa former av namnet. Utöka sedan sökningen till grannförsamlingar – människor flyttade ofta mellan närliggande socknar i samband med arbete eller giftermål. Om släktingen fortfarande saknas kan hen ha emigrerat, avlidit eller skrivits som ”på försvarslöshet” i en annan del av landet. Läs vår guide till emigrantregister om du misstänker utvandring.

Vilka uppgifter saknas i folkräkningarna?

Folkräkningarna registrerar inte religion, politisk tillhörighet eller etnisk härkomst. Inte heller dödsorsaker, sjukdomar eller kriminella domar finns med. För dessa uppgifter behöver du vända dig till bouppteckningar, domböcker eller kyrkoböckernas specialiserade längder.