Bottnaryds socken i Småland, före 1895 även del i Västergötland ingick i Mo härad (före 1895 även delar i Redväg och Vartofta härader), ingår sedan 1971 i Jönköpings kommun och motsvarar från 2016 Bottnaryds distrikt.

Socknens areal är 151,13 kvadratkilometer, varav land 144,94. År 2000 fanns här 1 182 invånare. Tätorten Bottnaryd med sockenkyrkan Bottnaryds kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Bottnaryds socken har medeltida ursprung. Omkring 1550 uppgick Nackebo och Älgaryds socken i denna socken. 1732 utbröts Bjurbäcks socken ur denna socken.

Före 1895 tillhörde av socknen

– 25 5/8 mantal Mo härad och Jönköpings län

– 5 3/4 mantal Redvägs härad, Älvsborgs län (Axö, Boda, Båsthult, Fagerås, Hulan, Humlered, Hägnen, Högelyckan, Ingeshult, Lerbacken, Lökna, Lönåsen, Måleskog, Romhult, Svansö och Ubbared, allt i Bottnaryds jordebokssocken)

– 4 mantal Vartofta härad, Skaraborgs län (Oset och Mohemmet i Habo jordebokssocken, Sundsereds säteri, Norra Sundsered, Källekulla, Bönared, Stora Tolabo, Grytered, Kråmered och Gaståsen i Bjurbäcks jordebokssocken).

1895 överfördes alla dessa delar till Mo härad och Jönköpings län med undantag delarna i Bjurbäcks jordebokssocken som överfördes till den socknen, härad och län (med undantag av Tolebo som överfördes till Bottnaryd).

Till 1890 hörde till Bottnaryds jordebokssocken en del av Habo kyrkosocken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bottnaryds församling och för de borgerliga frågorna till Bottnaryds landskommun.

Namnet

Namnet (1346 Bothnarydh) kommer från prästgården. Förleden är troligen botten, ’(det inre av en) vik’ (gården ligger vid en udde mellan två vikar). Efterleden är ryd, ’röjning’.

Geografi

Bottnaryds socken ligger väster om Jönköping med sjöarna Stråken och Nässjön i norra gränsen och Dummemosse i öster. Socknen utgör vattendelare mellan Tidan i norr och Nissan mot söder. Socknen är en höglänt mossrik i skogsbygd som i Älgåsen i väster når 337 meter över havet.

Förhistoria

Jönköpings museum beskriver socknen i en undersökningsrapport. De flesta fornlämningarna i socknen dateras till brons- och äldre järnålder, men det finns lämningar även från senare perioder. Lämningarna från brons- och järnålder är mest gravanläggningar. Undersökningar i socknen började 1949 då landsantikvarien Gunnar Svahnström grävde ut en hällkista vid Lilla Klerebo. Kistan utgjordes av ett tjugotal plana hällstenar och var 3,5 meter lång och 0,7–0,8 meter bred. Den var djupt nedgrävd så att bara takhällarna syntes. Kistan var fyndtom. I socknen har gjorts ett fynd av folkvandringstida guld. Fyndet var en del av en spiralring i guld (två varv vikt 39,35 gram). Fyndet gjordes i Stora Tolabo i en åker.

Vid en antikvarisk kontroll i april 1988 av schaktning i närheten av fornlämningarna RAÄ 61 och RAÄ 15 väster påträffades gravgruppen RAÄ 351, och fossil åker med röjningsrösen (RAÄ 404). Efter 1988 har få arkeologiska uppdrag gjorts i Bottnaryd. Det har varit i samband med vägbyggen, utbyggnad av riksväg 40 (Jönköping- Ulricehamn och 1997 inför ny sträckning av riksväg 26. 1999 kompletterades utredningen inför en ny dragning av riksväg 40 mellan Bottnaryd och Jönköping.

Fornlämningar

Socknen har fem stenkammargravar varav flera är osäkra. Det finns ett flertal gravrösen, stensättningar och domarringar som troligen är från bronsåldern och äldre järnåldern.

Tabell över gravfält i Bottnaryd. De två största gravfälten med 20 respektive 15 fornlämningar var kända i början av 1950-talet. Rösen på gravfälten är alla små under 10 meter i diameter (7m) och lägre än 1 meter i höjd (0,7m). Denna typ av rösen kan inte dateras säkert till bronsåldern utan kan lika gärna vara från järnålder. Domarringar är vanligaste fornlämningen och domarringar förekommer inte tillsammans med de mindre rösena vilket kan indikera att de inte har varit samtida gravformer. Klumpstenar och resta stenar kan vara gravmarkörer men också rester av förstörda gravar. Sammansättningen gör ett intryck av att gravfälten är från äldre järnålder.

De flesta av rösena är också små och under 10 meter i diameter och ligger ofta tillsammans med andra gravar vilket talare för senare datering än bronsålder. Storrösen (över 20 m) verkar saknas i församlingen. Beskrivningen av gravfälten hämtade från fornsök. Beskrivningarna något avvikande från Arbmans bok.

Släktforskning i Bottnaryds socken

Släktforskning i Bottnaryds socken kräver ofta tålamod: socknen tillhör Småland där jordbrukarbefolkningen flyttade mycket mellan socknar, och husförhörslängderna är oumbärliga.

Beroende på socken ligger arkivet antingen i Vadstena landsarkiv eller Lund. Jönköpings och Kronobergs län använder Vadstena, medan Kalmar län har egna arkiv.

Bottnaryds socken tillhörde Mo härad och kyrkligt Växjö stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Småland har starka register för torpare och backstugusittare tack vare väl organiserade fattigvårdsdokument.

Källa och mer läsning: Bottnaryds socken på Wikipedia