En ansedel är släktforskarens grundblankett – ett personblad där all information om en enskild person samlas på ett och samma ställe. Namn, kön, Kekule-nummer, födelse- och dödsdatum, föräldrar, vigsel, barn, yrken och källhänvisningar. Om antavlan ger dig överblicken är ansedeln dokumentet som håller detaljerna på plats. Här nedan finns en gratis online-generator där du fyller i uppgifterna direkt, skriver ut eller sparar som PDF.

Skapa din ansedel online

Fyll i fälten nedan. Alla fält är frivilliga – lämna tomma rutor om du saknar uppgiften. Uppgifterna sparas i din webbläsare tills du stänger fliken. När du är klar trycker du på ”Skriv ut / Spara som PDF”.

Vad är en ansedel?

En ansedel är ett strukturerat personblad där allt som är känt om en enskild person samlas i ett enda dokument. Termen kommer från det tyska ordet "Ahne" (ana, förfader) och har använts inom svensk släktforskning sedan tidigt 1900-tal. Andra ord för samma sak är personblad, personakt eller persondatablad – innehållet är detsamma.

Ansedeln fungerar som komplement till antavlan. Där antavlan visar hur personerna i din släkt hänger ihop, visar ansedeln allt du faktiskt vet om varje enskild individ. Tillsammans utgör de grunden för all systematisk släktforskning. Moderna släktforskningsprogram som Disgen och MinSläkt skapar ansedlar automatiskt, men många använder fortfarande tryckta blanketter under arkivbesöken eftersom det är praktiskt att fylla i för hand.

Vilka uppgifter ska en ansedel innehålla?

En komplett ansedel följer en standardiserad struktur som gör det lätt att jämföra personer med varandra och att söka efter specifika uppgifter. De viktigaste fälten är:

• Huvuduppgifter – fullständigt namn, kön och Kekule-nummer som kopplar personen till antavlan.
• Yrken – alla yrken och ställningar personen haft genom livet (dräng, torpare, nämndeman osv.).
• Födelse – datum och ort (gård, by, socken, län).
• Dop – datum och kyrka. Ofta inom en vecka efter födelsen.
• Föräldrar – namn och levnadsår för både far och mor.
• Vigsel – datum, ort och make/makas namn.
• Barn – alla barn i ordning, med födelseår.
• Död – datum, ort och dödsorsak om den finns noterad.
• Begravning – datum och kyrkogård.
• Källor – exakt vilka kyrkobok, bouppteckning eller folkräkning som uppgiften kommer från.
• Anteckningar – övriga händelser som flyttningar, utvandring, straff eller särskilda händelser.

Hur ansedel och antavla samverkar

Varje person i din antavla bör ha en egen ansedel. Kekule-numret är nyckeln som binder ihop dem. Om din farfarsfar har Kekule-nummer 8 i antavlan så märker du hans ansedel med "Kekule 8". På så sätt kan du snabbt slå upp detaljer om en specifik person utan att behöva bläddra i hela ditt material.

En antavla med fem generationer innebär att du behöver fylla i 31 ansedlar – en för proband och 30 för hans eller hennes anor. Det kan låta mycket men det är just systematiken som gör släktforskningen möjlig. Utan ansedlar är det lätt hänt att samma person noteras dubbelt eller att uppgifter blandas ihop mellan generationer. Läs vår guide till antavlan för att förstå hur Kekule-numreringen fungerar.

Tips för att fylla i ansedeln

1. Citera aldrig utan källa

Den viktigaste delen av ansedeln är källsektionen. En uppgift utan källhänvisning är en gissning, inte ett forskningsresultat. Skriv exakt vilken kyrkobok, vilken sida och vilket år uppgiften kommer från. Ett typiskt källbelägg kan se ut så här: "Grimeton C:2 (1817–1860) s. 45". C står för födelsebok, 2 är volymnumret och sidonumret pekar på den specifika sidan i boken.

2. Skriv datum exakt som de står i kyrkoboken

Om prästen skrivit "Olofsmässan" i dödsboken ska du skriva det, inte konvertera till 29 juli. Ange istället det moderna datumet inom parentes: "Olofsmässan (29 juli)". Samma princip gäller datum före 1753 – ange det julianska datumet först och det gregorianska inom parentes. Vårt datumverktyg hjälper dig konvertera.

3. Använd hela sockennamnet

"Grimeton" är tvetydigt om det finns flera socknar med samma namn. Skriv hellre "Grimeton (N)" eller "Grimeton, Hallands län". Länsbokstaven inom parentes är standard inom svensk släktforskning – N för Hallands län, E för Östergötlands, G för Kronobergs och så vidare. Se hela listan via vårt sockenregister.

4. Anteckna även det du inte vet

Skriv "okänd" eller "ej hittad" istället för att lämna fältet tomt. På så sätt vet du senare att du har sökt och kan ta upp spåret om nya källor blir tillgängliga. En tom ruta kan betyda både "vet inte" och "har inte kollat" – skillnaden är viktig.

5. Uppdatera regelbundet

Ansedeln är ett levande dokument. När du hittar en ny källa eller bekräftar ett osäkert datum – uppdatera bladet. Datumstämpla varje version så du vet vilken som är aktuell. Efter några år kan ansedeln ha växt från en halv sida till flera sidor, fylld med källhänvisningar och anteckningar om en person du kanske aldrig träffade.

Vanliga frågor

Är ansedel och personblad samma sak?

Ja, termerna är utbytbara. "Ansedel" är den äldsta svenska termen och används fortfarande av Sveriges Släktforskarförbund. "Personblad" används oftare av nyare programvaror och utländska handböcker. "Personakt" är samma sak, särskilt om blanketten sträcker sig över flera sidor med bilder och dokument.

Hur många ansedlar behöver jag?

Det beror på hur djupt du forskar. För fem generationer behövs 31 ansedlar (proband + 30 anor). För tio generationer är det teoretiskt 1023 ansedlar, även om ana-implosion i praktiken minskar antalet. Många släktforskare gör ansedlar bara för direkta förfäder och håller övrig information i mer sammanfattande form.

Kan jag använda ansedeln på arkivet?

Absolut. Många släktforskare skriver ut tomma ansedlar och tar med till Riksarkivets läsesal eller andra arkiv för att fylla i för hand medan de läser kyrkoböckerna. Skriv gärna ut en tom version av bladet innan arkivbesöket. En separat husförhörslängd-blankett är också praktisk för att anteckna uppgifter ur husförhörslängderna.

Vad betyder Kekule-numret?

Kekule-numret är ansedelns adress i antavlan. Proband är 1, hans eller hennes far är 2, modern 3, farfar 4 och så vidare. Systemet följer formeln "förälderns nummer = barnets × 2 för far, × 2 + 1 för mor". Alla män har jämna nummer och alla kvinnor udda (förutom proband). Läs mer i vår guide till antavlan och Kekule-numreringen.

Sparas uppgifterna jag skriver in?

Bara lokalt i din webbläsare (sessionStorage). När du stänger fliken försvinner uppgifterna. Vill du behålla ansedeln – skriv ut eller spara som PDF innan du stänger. Vi har ingen åtkomst till något du fyller i.

Källor: Sveriges Släktforskarförbund (Rötter); Riksarkivet – Ansedel; Anforskning.se; Släktforskaren.se.