En stamtavla visar släkten framåt i tiden – från en gemensam stamfar (eller stammor) till alla hans eller hennes ättlingar. Om antavlan är din väg bakåt i generationerna, så är stamtavlan vägen framåt. Den är särskilt användbar när du vill visa alla ättlingar till en specifik anfader, t.ex. vid släktträffar eller när du skriver en släktkrönika. Nedan finns en gratis online-generator där du bygger upp stamtavlan person för person och skriver ut resultatet som PDF.

Skapa din stamtavla online

Börja med stamfadern eller stammodern överst. Lägg sedan till deras barn, och för varje barn kan du lägga till barnbarn – och så vidare. Varje person har namn, födelseår och dödsår. Uppgifterna sparas lokalt i din webbläsare.

Vad är en stamtavla?

En stamtavla är motsatsen till en antavla. Där antavlan går bakåt från proband till hans eller hennes förfäder, går stamtavlan framåt från en stamfar eller stammor till samtliga ättlingar. Stamfadern placeras överst i trädet, och från honom utgår grenar till varje barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare ner genom generationerna.

Stamtavlan är särskilt värdefull när du vill visa släktens spridning över tid, planera en släktträff eller skriva en släktkrönika. Till skillnad från antavlan, som alltid har en fast struktur (2 föräldrar, 4 farföräldrar, 8 gammelföräldrar), varierar stamtavlan beroende på hur många barn varje person fick. En stamfar kan ha 2 barn och 4 barnbarn – eller 10 barn och 50 barnbarn.

Skillnaden mellan stamtavla och antavla

Båda är grundläggande sätt att visualisera släktskap, men de följer olika logik:

• Antavla – bakåt i tiden. Proband längst ut, sedan 2 föräldrar, 4 farföräldrar, 8 gammelföräldrar. Binär struktur: varje person har exakt 2 föräldrar. Läs mer om antavlan.
• Stamtavla – framåt i tiden. Stamfar överst, sedan alla barn i nästa generation, alla barnbarn i generationen efter. Variabel struktur: varje person kan ha 0 till många barn.

Tänk så här: din antavla slutar i dina åtta gammelföräldrar. Gammelfaderns stamtavla inkluderar dig själv, alla dina kusiner, sysslingar och ännu mer avlägsna släktingar – alla som härstammar från honom. Antavlan är personlig, stamtavlan är släktens.

När behöver man en stamtavla?

Släktträffar och sammankomster

Den klassiska användningen. När du bjuder in släktingar från olika grenar behöver alla förstå hur de är släkt med varandra. En stamtavla som visar gemensam stamfar (t.ex. farfars farfar) och alla ättlingar är en perfekt affisch att sätta upp på släktmötet.

Släktkrönika eller släktbok

Om du skriver en bok om din släkt är stamtavlan själva innehållsförteckningen. Varje gren blir ett kapitel, varje person ett stycke. Läsaren kan alltid slå upp i stamtavlan för att se hur personerna förhåller sig till varandra.

DNA-matchning och släktforskning

När du gör ett DNA-test och får matchningar med andra släktforskare är stamtavlan det som visar om ni är släkt. En kusin delar en farförälder med dig – ni kommer från samma stamtavla. Fyra-, fem- och sex-männingar delar en äldre stamfar. Utan stamtavlan är det svårt att förstå hur DNA-matchningarna översätts till konkreta släktrelationer.

Juridiska syften och arv

Vid arvsutredning (bouppteckning) måste alla ättlingar till den avlidne identifieras. Då fungerar stamtavlan som grunden för arvsordningen. Om den avlidne inte har egna barn, måste man se till stamtavlans andra grenar för att hitta rätt arvingar.

Tips för att bygga en stamtavla

1. Välj rätt stamfar

Stamfadern bör vara så tidig att alla nu levande släktingar har honom som gemensam förfader. Samtidigt ska han inte vara så tidig att stamtavlan blir ohanterligt stor. En bra tumregel: välj någon som levde för 150–200 år sedan, ofta din tipp-farfars far eller liknande. För de flesta svenska släkter ger det en stamtavla på 50–200 personer.

2. Arbeta gren för gren

Börja med ett av stamfaderns barn och dokumentera hela hans eller hennes gren innan du byter till nästa syskon. Det är lättare att följa en gren i kyrkoböckerna än att hoppa fram och tillbaka. Dessutom märker du snabbt vilka grenar som har rik dokumentation och vilka som tappat bort sig.

3. Anteckna gemensamma problem

Ofta finns det grenar där en person utvandrade, försvann eller bytte namn. Anteckna detta i stamtavlan – till exempel ”emigrerade till USA 1888” eller ”utan vidare spår efter 1910”. På så vis vet du var trådarna slutar och kan eventuellt plocka upp dem senare med hjälp av emigrantregistret.

4. Tänk på integritet för levande personer

Om din stamtavla inkluderar levande personer ska du fråga dem innan du publicerar uppgifterna. Svensk GDPR-lagstiftning skyddar personuppgifter om levande individer. I utskrivna privata versioner av stamtavlan är det OK, men på en offentlig hemsida bör du utelämna födelsedatum för personer födda efter 1945 eller så.

5. Dokumentera källorna

För varje person i stamtavlan bör du ha minst en källa – vanligen en födelsebok eller husförhörslängd. Om du har flera källor som stöder samma uppgift är det ännu bättre. Använd ansedlar som komplement till stamtavlan – stamtavlan visar relationerna, ansedlarna dokumenterar detaljerna.

Vanliga frågor

Kan jag ha flera stamföräldrar?

Den klassiska stamtavlan utgår från en stamfar (patrilinjär) eller en stammor (matrilinjär). Vissa moderna varianter visar båda i toppen – ett gift par som stampar. I vår generator utgår du från en person i toppen, men du kan såklart anteckna make/maka inom parentes efter stamfadern om du vill.

Hur många generationer kan stamtavlan rymma?

Ingen hård gräns – verktyget låter dig bygga hur djupt du vill. I praktiken begränsas stamtavlan av hur mycket plats som får plats på ett A4-ark. En stamtavla med 4–5 generationer (ofta 30–100 personer) brukar vara lagom. För större stamtavlor kan du skriva ut på flera sidor, eller skriva ut dem i A3-format om du har tillgång till en sådan skrivare.

Vad betyder ”patrilinjär” och ”matrilinjär”?

Patrilinjär stamtavla följer fäderna – man utgår från en stamfar och följer sedan endast söner, sönernas söner, och så vidare. Matrilinjär följer mödrar på samma sätt. Dessa specialformer används ofta vid DNA-forskning, eftersom Y-kromosomen bara ärvs patrilinjärt och mitokondrie-DNA bara ärvs matrilinjärt. Vanliga stamtavlor inkluderar både söner och döttrar.

Sparas uppgifterna?

Bara lokalt i din webbläsare (sessionStorage). När du stänger fliken försvinner allt. Spara som PDF eller skriv ut innan du stänger om du vill behålla stamtavlan. Vi har ingen åtkomst till uppgifterna du skriver in.

Hur skiljer sig stamtavlan från ett släktträd?

Termerna används ofta om varandra i dagligt tal. Strikt teknisk skillnad: stamtavlan visar bara ättlingar (nedåt från en person), släktträdet visar alla släktingar (både nedåt, uppåt och i sidled). En stamtavla är alltså en delmängd av ett släktträd. De flesta släktforskningsprogram kan generera båda automatiskt från samma databas.

Källor: Sveriges Släktforskarförbund (Rötter); Riksarkivet; Släktforskaren.se – Ansedel och antavla.