Trävattna socken
Snabbfakta
| Landskap | Västergötland |
| Historiskt län | Skaraborgs län |
| Nuvarande län | Västra Götalands län |
| Härad | Vilske härad |
Om socknen
Trävattna socken i Västergötland ingick i Vilske härad, ingår sedan 1974 i Falköpings kommun och motsvarar från 2016 Trävattna distrikt.
Socknens areal är 24,50 kvadratkilometer varav 24,04 land. År 2000 fanns här 107 invånare. Kyrkbyn Trävattna med sockenkyrkan Trävattna kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Socknen har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Trävattna församling och för de borgerliga frågorna bildades Trävattna landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Vilske landskommun som 1974 uppgick i Falköpings kommun. Församlingen uppgick 2002 i Hällestad-Trävattna församling som 2006 uppgick i Floby församling.
Den 1 januari 2016 inrättades distriktet Trävattna, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vilske härad. De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Vilska kompani och Västgöta regemente, Laske kompani.
Namnet
Namnet skrevs 1319 in Thræuatnhum och 1402 Træwathna. Namnet kommer från kyrkbyn och betyder ’de tre vattnen’. Vilka vatten som avses är oklart, det är möjligt att Lidan och dess två tillflöden, Katebrobäcken och Salaholmsbäcken, avses.
Geografi
Trävattna socken ligger väster om Falköping med Lidan i väster. Socknen är en skogrik slättbygd.
Av socknens areal var 1882 494,7 hektar (20 %) åker och 1257,7 hektar (51 %) skogbeväxt mark.
Fornlämningar
I socknen är arton forntida gravar kända. Äldst är en nu förstörd hällkista från slutet av bondestenåldern vid landsvägen vid Hendenestorp längst i väster. Resterande fornlämningar är från järnåldern. Ett gravfält, som ligger 200 m norr om där Salaholmsbäcken rinner ut i Lidan, innehåller fyra treuddar. Ett gravfält, som låg ytterst i socknens östra spets i Vadsbo, bestod av fyra gravrösen. När dessa togs bort fann man ett förgyllt reliefspänne från folkvandringstid, vilket nu kan beses i forntidsutställningen på Falbygdens museum. I övrigt finns i socknen sex runda stensättningar, två domarringar och två resta stenar.
På gränsen till grannsocknen Larvs socken finns Finnestorps offermosse, vilken består av folkvandringstida vapenoffer lagda i sankmarken kring Katebrobäckens utflöde i Lidan.
Befolkningsutveckling
Trävattna socken och församling motsvarade fram till 2002 samma område och nuvarande distrikt bygger på samma gränser. Det går därför att följa befolkningsutvecklingen över tid för området i och med församlingens tidigare statistik och distriktets tillkomst. Det finns dock ingen befolkningsstatistik mellan 2002 och 2014 då församlingen uppgick i Hällestad-Trävattna församling år 2002 och distrikten infördes först 2016.
Släktforskning i Trävattna socken
Anor i Trävattna socken? Västergötland hade historiskt tre olika län (Skaraborg, Älvsborg, Göteborgs och Bohus) vilket kan ställa till det – du behöver veta vilket län din socken tillhörde vid rätt tidpunkt.
För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Skaraborgs län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar kyrkoarkiven för västra Västergötland och Bohuslän, medan Vadstena täcker östra delen.
Trävattna socken tillhörde Vilske härad och kyrkligt Skara stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.
Västergötland har Sveriges näst äldsta stiftsstad (Skara) och därmed ovanligt djupa medeltida källor för adel och prästerskap.
Källa och mer läsning: Trävattna socken på Wikipedia
