Undersåkers socken i Jämtland ingår sedan 1974 i Åre kommun och motsvarar från 2016 Undersåkers distrikt.

Socknens areal är 2 239,80 kvadratkilometer, varav 2 162,37 land. År 2000 fanns här 3 050 invånare. Tätorten Järpen samt tätorten och kyrkbyn Undersåker med sockenkyrkan Undersåkers kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Undersåkers socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Undersåkers församling och för de borgerliga frågorna till Undersåkers landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Åre kommun.

Namnet

Namnet (1344 Vndansakir) innehåller förleden undarn, undorn, avseende en tid på dagen, 9 på morgonen, efterleden är åker. Namnet avser då en plats som varit belyst en speciell tid på morgonen.

Geografi

Undersåkers socken ligger kring Indalsälvens källflöden, inklusive Järpströmmen. Socknen har smala dalbygder omgivna av höglänt skogsmark och kalfjäll med högfjäll i väster, där toppen Storsylen i Sylarna når 1 762 meter över havet.

Områdets nordöstra delar kring största orten Järpen är mest bebyggd och genom detta område går europaväg 14 samt Mittbanan (Östersund-Storlien).

Undersåkers socken har några av de av turister mest besökta fjällområdena i Jämtland. Här ligger bland annat Sylarna, Blåhammarfjället, Snasahögarna, Anarisfjällen samt norra delarna av Lunndörrsfjällen. Själva Lunndörrspasset (Lunndörren) ligger inom socknen. I Indalsälven ligger de kända Ristafallen.

Bland orter och platser inom socknen kan, förutom Järpen, nämnas Undersåkers kyrkby, Undersåkers stationssamhälle, Hålland, Edsåsdalen, Ottsjö, Vålådalen, Vallbo, Anarisstugan, Lunndörrsstugorna, Vålåstugorna, Tranris, Sylarnas turiststation, Tjallingen, Storulvån samt Blåhammarens fjällstation, den senare på gränsen till Åre socken i norr.

Fornlämningar

Inom Undersåkers socken har man hittat cirka 45 fornlämningar. Det rör sig dels om boplatser från stenåldern, dels om några stensättningar från fångstkulturen, vilka delvis ligger i fjällterräng. Vidare finns i bygden högar från järnåldern. Omkring 265 fångstgropar finns, vilka är från såväl forntid som medeltid. Inom området finns också samiska lämningar, bland annat samiska offerplatser. Vidare finns ödegårdar från medeltiden. Inom socknen finns en pilgrimskälla, en skans samt ett antal blästerugnar.

Släktforskning i Undersåkers socken

Anor i Undersåkers socken? Jämtländska socknar är ofta geografiskt enorma och befolkningsglesa – släktförhållandena är dock ofta tydliga tack vare få släktlinjer.

Landsarkivet i Östersund förvarar de jämtländska kyrkoarkiven. För perioden före 1645 kan norska arkiv vara relevanta.

Kyrkligt hörde Undersåkers socken till Härnösands stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Jämtland har stark samekultur i de västra delarna – renmärkeskategorier och lappmansböcker kompletterar kyrkoböckerna.

Källa och mer läsning: Undersåkers socken på Wikipedia