Västra Vingåkers socken i Södermanland ingick i Oppunda härad, ingår sedan 1971 i Vingåkers kommun och motsvarar från 2016 Västra Vingåkers distrikt.

Socknens areal är 346,97 kvadratkilometer, varav 307,85 land. År 2000 fanns här 8 477 invånare. Sävstaholms slott och Skenäs gård, tätorterna Marmorbyn, Baggetorp och Högsjö, orten Läppe samt tätorten och kyrkbyn Vingåker med sockenkyrkan Västra Vingåkers kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Västra Vingåker socken har medeltida ursprung under namnet Vingåkers socken. Socknen delades 17 juni 1754 då Östra Vingåkers socken utbröts och namnet på denna del namnändrades sedan 1757 till det nuvarande. 14 november 1865 överfördes till Askers socken Forsbro från denna socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Västra Vingåkers församling och för de borgerliga frågorna till Västra Vingåkers landskommun. Mellan 1903 och 1962 utgjorde den centrala tätorten ett eget municipalsamhälle. Då detta upphörde bytte landskommunen 1963 namn till Vingåkers landskommun och sammanslogs 1971 med Österåkers socken till nuvarande Vingåkers kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Västra Vingåker, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Oppunda härad. De indelta soldaterna tillhörde Södermanlands regemente, Vingåkers kompani och Livregementets husarkår, Östernärke skvadron.

Namnet

Namnet (1314 Wikinghaker) innehåller efterleden åker sannolikt syftande på en forntida samlingsplats. Förleden Viking, ’vikbornas’ har troligen avsett ett större vattenrikt område vid Vingåkersån väster om Kolsnaren.

Geografi

Västra Vingåkers socken ligger väster om Katrineholm med Hjälmaren i nordväst, Tisnaren i sydost och kring Högsjön, Kolsnaren, Öljaren, Viren och Nyköpingsån. Socknen har odlad slättbygd i sin mellersta del och skogsbygd norr och söder därom.

År 1934 hade socknen 8 635 hektar åker samt 17 607 hektar skogsmark. Området genomkorsas av Riksväg 52 och Västra stambanan.

Fornlämningar

Från stenåldern finns boplatser och lösfynd. Bronsåldern representeras av gravrösen, vilka ligger utspridda. Från järnåldern finns tre gravfält i den västra skogsbygden. I den centrala delen av socknen ligger fem yngre gravfält, varav ett större vid Sävstaholm. Inom socknen finns även två fornborgar och tre runstenar. En runsten står mitt i en skeppssättning vid gränsen mot Östergötland.

Släktforskning i Västra Vingåkers socken

Släktforskning i Västra Vingåkers socken i Södermanland dra nytta av landskapets närhet till Stockholm – många anor har rört sig mellan sörmländska gårdar och huvudstaden.

Landsarkivet i Uppsala förvarar de sörmländska kyrkoarkiven. Stockholms stadsarkiv kan vara relevant om anan bodde i huvudstaden.

Västra Vingåkers socken tillhörde Oppunda härad och kyrkligt Strängnäs stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Södermanlands herrgårdsarkiv är ovanligt omfattande – bruksräkenskaper, räkenskapsböcker och gårdsarkiv kan ge detaljer om tjänare och torpare.

Källa och mer läsning: Västra Vingåkers socken på Wikipedia