Föllinge socken i Jämtland ingår sedan 1974 i Krokoms kommun och motsvarar från 2016 Föllinge distrikt.

Socknens areal är 987,42 kvadratkilometer, varav 902,27 land. År 2000 fanns här 1 247 invånare. Tätorten och kyrkbyn Föllinge med sockenkyrkan Föllinge kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Föllinge socken har medeltida ursprung. 1746 överfördes området Frostviken från Ströms socken. 1786 överfördes området Laxsjö från Hammerdals socken, 1842 utbröts Frostviken församling, 1846 Hotagens församling och 3 mars 1887 Laxsjö församling.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Föllinge församling och för de borgerliga frågorna till Föllinge landskommun. Ur landskommunen utbröts 1890 Laxsjö landskommun och 1901 Hotagens landskommun. Laxsjö landskommun inkorporerades hit igen 1952 och landskommunen uppgick 1974 i Krokoms kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Föllinge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente.

Namnet

Namnet (1410: Filinge, 1464: Fölingom) kommer från sjön, Föllingesjön. Förleden kan möjligen innehålla fjäll här i betydelsen ’spång, bro’ och efterleden ing med tolkningen ’den broförsedda’. Ortnamnsforskaren Bertil Flemström skriver att namnet är en avledning av jämtskans ord fjäl – brödspade, samt att den norska motsvarigheten till ordet förekommer i gammal norsk lag i betydelsen ’bro, spång’, och namnet på sjön tolkas då som ’sjön med en broövergång’.

Geografi

Föllinge socken ligger kring Indalsälvens sjörika tillflöden Hårkan och Gysån. Socknen är en myrrik skogsbygd med höjder som i Erfjället i norr når 536 meter över havet.

Länsväg 339 (Strömsund-Föllinge-Krokom) korsar socknen. Vid Skärvången ligger ett kapell.

Fornlämningar

Inom Föllinge socken har man funnit omkring 570 fornlämningar. De flesta är från den gamla fångstkulturen. Från stenåldern finns cirka 140 boplatser. Av dem är 15 undersökta och har befunnits innehålla fynd från mesolitikum (”mellanstenåldern”) till bronsåldern. Mera än 400 fångstgropar för älg finns inom socknen och ligger delvis i ansenliga system. Vid Skärvångssjön ligger ett antal hällmålningar.

Släktforskning i Föllinge socken

Rötter i jämtländska Föllinge socken? Jämtland var norskt territorium till 1645 och dess äldsta källor kan finnas i Statsarkivet i Oslo eller Trondheim.

Landsarkivet i Östersund förvarar de jämtländska kyrkoarkiven. För perioden före 1645 kan norska arkiv vara relevanta.

Kyrkligt hörde Föllinge socken till Härnösands stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Jämtland har stark samekultur i de västra delarna – renmärkeskategorier och lappmansböcker kompletterar kyrkoböckerna.

Källa och mer läsning: Föllinge socken på Wikipedia