Långtora socken i Uppland ingick i Lagunda härad, ingår sedan 1971 i Enköpings kommun och motsvarar från 2016 Långtora distrikt.

Före 1887 upptogs 1 mantal i Långtora jordebok men ingick i Vårfrukyrka kyrksocken och landskommun. 1887 överfördes områdets jordebokstillhörighet till Vårfruskyrka jordebokssocken.

Socknens areal är 22,67 kvadratkilometer varav 22,64 land. År 2000 fanns här 268 invånare. Kyrkbyn Långtora med sockenkyrkan Långtora kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Långtora socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Långtora församling och för de borgerliga frågorna bildades Långtora landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Lagunda landskommun som 1971 uppgick i Enköpings kommun. Församlingen uppgick 2010 i Lagunda församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Långtora, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Lagunda härad. De indelta soldaterna tillhörde Upplands regemente, Hagunda kompani och Livregementets dragonkår, Sigtuna skvadron.

Namnet

Namnet skrevs 1291 Languthoru kommer från kyrkbyn. Förleden är lång och efterleden thora, ’något uppsvällt;uppsvälld terräng, höjd’ troligen syftande på den långsträckta höjd där kyrkbyn legat.

Geografi

Långtora socken ligger nordost om Enköping söder om Örsundaån och med Enköpingsåsen i väster. Socknen är en slättbygd med viss skogsbygd i norr.

I socknens nordöstra del ligger Långtora flygfält.

Fornlämningar

Från bronsålderns finns spridda gravrösen, stensättningar, skålgropsförekomster, skärvstenshögar samt hällristningar. Från järnåldern finns 16 gravfält. Sex runstenar har påträffats.

Släktforskning i Långtora socken

Släktforskning i Långtora socken dra nytta av att Uppland är ett av Sveriges mest dokumenterade landskap – allt från medeltida diplom till 1900-talets husförhörslängder.

Landsarkivet i Uppsala är det centrala arkivet, men Stockholms stadsarkiv är ofta oumbärligt för uppländska anor som flyttat till staden.

Långtora socken tillhörde Lagunda härad och kyrkligt Uppsala stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Uppland har medeltida diplom bevarade från 1100-talet – längre tillbaka än någon annan svensk landsdel.

Alternativa stavningar i kyrkoböcker: Långtoran pitäjä

Källa och mer läsning: Långtora socken på Wikipedia