Ovikens socken ligger i Jämtland, ingår sedan 1971 i Bergs kommun och motsvarar från 2016 Ovikens distrikt.

Socknens areal är 1 006,00 kvadratkilometer, varav 971,50 land. År 2000 fanns här 1 419 invånare. Tätorten Myrviken samt kyrkbyn Oviken med sockenkyrkorna Ovikens nya kyrka och Ovikens gamla kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Ovikens socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Ovikens församling och för de borgerliga frågorna till Ovikens landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1971 i Bergs kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Oviken, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente och Jämtlands hästjägarkår.

Namnet

Namnet (1344 Owik) kommer från en vik i Storsjön, nuvarande Myrviken. Tolkningen av förleden är oklar.

Geografi

Ovikens socken sträcker sig från Storsjöns Bergsvik i öster och med Oviksfjällen i norr och väster. Socknen har odlingsbygd närmast sjön och är i övrigt en myrrik skogsbygd.

Ovikens sockens gårdar hade från 1700-talet fäbodar utefter en sträckning genom fjällen väster ut mot (västra) Galåbodarna och upp mot Arådalen. I den södra delen av Oviksfjällen finns omkring 30 fäbodställen. Två fäbodvallar, Östra Arådalen och Långbodarna, är alltjämt i drift. Vallen Östra Arådalen tilldelades 1991 det internationella byggnadspriset Europa Nostrapriset. De mer kända fäbodarna längs (eller nära) Fäbodvägen är, räknat från Persåsen mot Arådalen: Landsombodarna, Fittjebodarna, Långbodarna, Svedjebodarna, (västra) Galåbodarna, Nybodarna, Valskaftet, Prästbodarna, Östra Arådalens fäbodar och Västra Arådalens fäbodar. Fäbodvägen från Kövra till Arådalen anlades åren 1964 – 1965. Mellan byarna och de olika fäbodvallarna fanns ett väl utvecklat kommunikationsnät med buföringsvägar och stigar, många av dem ännu fullt synliga. Över de många myrarna finner man ibland rester efter kavelbroar. Naturen i området bär ännu prägel av att under flera hundra år varit nyttjad av människor och betande djur.

Fornlämningar

Man har anträffat några boplatser från stenåldern. Från järnåldern finns några gravhögar. Det finns gott om s.k. lågteknisk järnslagg från järnåldern och medeltiden. Vid holmen väster om Fröjdholmen återfinns en av järnframställningsplatserna. Dessutom finns det omkring 170 fångstgropar. Från medeltiden finns några ödegårdar samt källaren till fästet Koborgshus. I fjällen finns lämningar efter samekultur.

Släktforskning i Ovikens socken

Rötter i jämtländska Ovikens socken? Jämtland var norskt territorium till 1645 och dess äldsta källor kan finnas i Statsarkivet i Oslo eller Trondheim.

Landsarkivet i Östersund förvarar de jämtländska kyrkoarkiven. För perioden före 1645 kan norska arkiv vara relevanta.

Kyrkligt hörde Ovikens socken till Härnösands stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Jämtland har stark samekultur i de västra delarna – renmärkeskategorier och lappmansböcker kompletterar kyrkoböckerna.

Alternativa stavningar i kyrkoböcker: Oviken socken

Källa och mer läsning: Ovikens socken på Wikipedia