Rute socken
Snabbfakta
| Landskap | Gotland |
| Historiskt län | Gotlands län |
| Nuvarande län | Gotlands län |
| Härad | Gotlands norra härad |
Om socknen
Rute socken ingick i Gotlands norra härad, ingår sedan 1971 i Gotlands kommun och motsvarar från 2016 Rute distrikt.
Socknens areal är 64,45 kvadratkilometer, varav 63,24 land. År 2020 fanns här 259 invånare. Sockenkyrkan Rute kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Rute socken har medeltida ursprung. Socknen tillhörde Rute ting som i sin tur ingick i Rute setting i Nordertredingen.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Rute församling och för de borgerliga frågorna bildades Rute landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Fårösunds landskommun och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun. Församlingen uppgick 2010 i Bunge församling, från 2013 namnändrad till Bunge, Rute och Fleringe församling.
1 januari 2016 inrättades distriktet Rute, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands norra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands första båtsmanskompani.
Geografi
Rute socken ligger nordost om Slite med Fardume träsk och Valleviken i söder och omfattar också några öar som Furillen och Skenholmen. Socknen består av flacka dalgångsbygder omgivna av skogsbygd.. På Ö sidan texten:”1926 FÖRNYADES I SIN GAMLA GESTALT DET ÅR 1912 SKADADE MEDELTIDA MINNESMÄRKET” Stenen är rest i ett postament av betong i nivå med markytan. Det ursprungliga stenkorset finns på Gotlands Fornsal, Visby. Enligt C Franzéns uppteckning skall en brud eller ett brudpar eller en kurir ridit ihjäl sig, då deras hästar blivit skrämda. Enligt en annan folksägen skall ”en brud eller tvänne täflande prester därstädes omkommit (P A Säve).
Fornlämningar
Kända från socknen är gravrösen och skeppssättningar från bronsåldern samt gravfält, stensträngar och stenar med sliprännor från järnåldern. Två runristningar är kända.
Släktforskning i Rute socken
Gotländska socknar som Rute socken har en bevarandegrad för kyrkoböcker som få andra svenska landsdelar kan matcha. Många sträcker sig till 1680-talet eller tidigare.
Landsarkivet i Visby förvarar de gotländska kyrkoarkiven – ett av Sveriges mindre men välorganiserade landsarkiv.
Rute socken tillhörde Gotlands norra härad och kyrkligt Visby stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.
Gotland har en unik tradition av att bevara tingsmaterial från medeltiden. Gutalagen och äldre lagförslag kan komplettera kyrkoarkivet.
Alternativa stavningar i kyrkoböcker: Rute
Källa och mer läsning: Rute socken på Wikipedia
