:För den historiska stadskommunen i Halland, se Halmstads stad.

Halmstads socken i Skåne ingick i Luggude härad. Före 1888 tillhörde 965 hektar Rönnebergs härad. Halmstad socken bildade med Sireköpinge ett pastorat av första klassen i Lunds stift, Luggude kontrakt. Ägaren av Duveke var patronus. Halmstad ingår sedan 1971 i Svalövs kommun och motsvarar från 2016 Halmstads distrikt. Socknens areal är 27,57 kvadratkilometer varav 27,35 land.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung. Halmstads kyrka byggdes på 1200-talet.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Halmstads församling och för de borgerliga frågorna bildades Halmstads landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Kågeröds landskommun som uppgick 1969 i Svalövs landskommun som 1971 ombildades till Svalövs kommun. Församlingen uppgick 2006 i Kågeröd-Röstånga församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Halmstad, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Luggude härad. De indelta soldaterna tillhörde Norra skånska infanteriregementet, Rönnebergs kompani.

Namnet

Namnet skrevs i mitten av 1200-talet Halmstahe och kommer från kyrkbyn. Efterleden är sta(d), ’plats; ställe’. Förleden innehåller halm i betydelsen ’strå, vass’ troligen syftande på växtlighet i ån som rinner nära kyrkbyn..

Geografi

Halmstads socken ligger nordost om Landskrona och sydost om Helsingborg. Socknen är en odlad slättbygd i sydväst och en kuperad skogsbygd i nordost.

Halmstad skifteshistoria

Halmstad by skiftades 1827, före Laga skiftet. Byn tillhörde Duveke, som 1797 köpts av major Henrik Walter Berg von Linde. Avhysningen av bönderna gjordes inom enskiftet. Byns södra del som då tillhörde Rönnebergs härad, samt gården Stolparp blev en enhet herrgården Halmstadgården. Samtidigt enskiftades norra delen av byn (Luggude) och några gårdar flyttades ut.

Tidpunkten 1827 var lämplig då södra gården nr 3 utan brukare. Båda makarna på hemmanet nr 2 avled 1827 av nervfeber. Åbon i största gården nr 4, hade flyttat till ett gatuhus. Bonden på nr 2 och åbon i Stolparp blev drängar. Flera flyttade från byn, sist den kvarvarande bonden i Stolparp 1831.

Nr 3 och 4 fungerade som nya storgården med ladufogde Per Boberg och ganska många ”gifta drängar” med eget hushåll. Ordet statdräng men det var de i realiteten. Halmstadgården nybyggdes sedan där Stolparp förut legat. Gården leddes av en inspektor.

Norra hälften av byn skiftades också enligt enskiftet. Flera av gårdarna flyttades ut med de gamla åborna kvar. De gårdarna drogs in av Duveke först på 1940-talet.

Fornlämningar

Socknen har 33 registrerade fornlämningar i Fornsök varav flertalet är från historisk tid. Av dessa kan nämnas 2 milstenar, en gravsten inmurad i en vägg till en trädgårdsmästarbostad på Duveke. Ett gränsmärke. 2 hägnadssystem med stenmurar. Platsen för en vattenkvarn nära Duveke. En källa kallad Frukällan i parken till Duveke. Den utpekade platsen för en pestkyrkogård nära Duveke. Den ovan nämnda hamnplatsen vid ån nära Halmstad by och slutligen 9 platser för gårds- eller bytomter.

Fem fyndplatser, alla med stenåldersfynd, är registrerade i socknen men fynden är inte omfattande utan på två fyndplatser består de bara av vardera en skrapa. En yxa är registrerade på Sofielund samt en tjocknackig yxa 12,5 cm lång och 4,5 bred samt 3.5 cm tjock på gården Halmstad 21:1. På Vasagården har hittats en egg av en flintyxa samt ett trekantigt flintföremål 13 cm långt med markerad rygg, väl bearbetade sidor retuscherade sidor medan föremålet i övrigt är slätt. Föremålet är av okänt slag.

Förutom dessa fem fyndplatser med stenåldersfynd finns sju stenåldersboplatser registrerade i socknen. Beskrivningar nedan är tagna från Fornsök.

RAÄ 6:1 Stenåldersboplats, delvis undersökt, 120×80 m (V-Ö).

Släktforskning i Halmstads socken

Rötter i Halmstads socken? Skåne blev svenskt så sent som 1658 genom freden i Roskilde, vilket gjort området till ett av Sveriges rikaste för släktforskning – du hittar både danska och svenska källor från 1600-talet.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Malmöhus län, inte dagens Skåne län. Landsarkivet i Lund förvarar huvuddelen av de skånska kyrkoarkiven. Eftersom området var danskt till 1658 kan de allra äldsta handlingarna finnas i Rigsarkivet i Köpenhamn – särskilt för adelsfamiljer.

Halmstads socken tillhörde Luggude härad och kyrkligt Lunds stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Skåne har en påfallande hög andel bevarade bouppteckningar från 1700-talet, vilket är guld värt för den som vill kartlägga jordbrukarsamhällets vardag.

Källa och mer läsning: Halmstads socken på Wikipedia