Kolsva socken, före 1950 Bro och Malma socken/Bro-Malma socken, i Västmanland ingick i Åkerbo härad och är sedan 1971 en del av Köpings kommun, från 2016 inom Himmeta-Bro distrikt och Kolsva distrikt.

Arealen var 1950 138 kvadratkilometer och befolkningen 3 874.

Administrativ historik

Jordregistersocknen som bildades 1939 genom sammanläggning av Bro socken och Malma socken. Namnet ändrades från Bro och Malma socken till Bro-Malma socken 1943 och till Kolsva socken 1950.

Bro och Malma landskommun bildades 1939, namnändrades 1943 till Bro-Malma landskommun och 1950 Kolsva landskommun och uppgick 1971 i Köpings kommun.

Bro-Malma församling bildades 1943 och namnändrades 1950 till Kolsva församling. 1995 utbröts södra delen inklusive sockenkyrkan till Himmeta-Bro församling som 2010 uppgick i Malma församling i vilken samtidigt Kolsva församling uppgick.

Släktforskning i Kolsva socken

Forskar du om västmanländska Kolsva socken? Landskapet har ovanligt tidig stadskultur – Västerås fick stadsrättigheter redan på 1300-talet.

Landsarkivet i Uppsala förvarar de västmanländska kyrkoarkiven. Jernkontorets arkiv kan också vara relevant för bergsmannaätter.

Kolsva socken tillhörde Åkerbo härad och kyrkligt Västerås stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Västmanlands bergsmanslängder och bruksräkenskaper är ovanligt detaljerade – de går ibland tillbaka till 1500-talet.

Källa och mer läsning: Kolsva socken på Wikipedia