Rödöns socken i Jämtland ingår sedan 1974 i Krokoms kommun och motsvarar från 2016 Rödöns distrikt.

Socknens areal är 229,75 kvadratkilometer, varav 148,54 land. År 2000 fanns här 3 675 invånare. Orterna Krokom, Dvärsätt, Hissmofors, Vejmon och Hägra samt kyrkbyn Rödögården med sockenkyrkan Rödöns kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Rödöns socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Rödöns församling och för de borgerliga frågorna till Rödöns landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1974 i Krokoms kommun.

Namnet

Namnet (1300-talets början Rødene) kommer från kyrkbyn. Förleden innehåller ro(d)a, ’(hässje)stång’. efterleden är vin, ’betesmark; äng’.

Geografi

Rödöns socken ligger på närmast norr om Storsjön, kring Indalsälvens utlopp, och söder om Näldsjön och omfattar östra delen av halvön Rödön och en del av fastlandet. Socknen består av odlingsbygd och skogsbygd.

Dominerande trafikled är väg E14. Andra vägar, vilka går norrut från Krokom är länsväg 339 mot Föllinge–Strömsund samt länsväg 340 mot Valsjöbyn. Järnvägen Mittbanan (Sundsvall–Storlien) har station i Krokom. I söder leder Rödöbron över till Frösön. I nordost ligger Hissmofors.

Fornlämningar

Inom Rödöns socken har man funnit omkring 100 fornlämningar. Det finns boplatser från stenåldern. De flesta lämningarna utgörs dock av gravhögar från järnåldern, varav många är stora och är lämningar efter den stormannakultur som fanns i området kring Storsjön för cirka 1000 år sedan. I flera högar har man gjort rika fynd. Ett av fynden är den s.k. Rödöurnan som hittades i en brandgrav från 400-talet. Urnan är av lera och tillverkad i Norge. Inom socknen finns rikligt med järnslagg. Kring bygden samt kring fäbodarna i de nordliga enklaverna finns ungefär 440 fångstgropar. Vid Rödösundet ligger Tibrandsholms borgruin från medeltiden.

Släktforskning i Rödöns socken

Släktforskning i Rödöns socken kräver förståelse för Jämtlands norska historia. Övergången till Sverige 1645 skapade en övergångsperiod med dubbel administration.

Landsarkivet i Östersund förvarar de jämtländska kyrkoarkiven. För perioden före 1645 kan norska arkiv vara relevanta.

Kyrkligt hörde Rödöns socken till Härnösands stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Jämtland har stark samekultur i de västra delarna – renmärkeskategorier och lappmansböcker kompletterar kyrkoböckerna.

Alternativa stavningar i kyrkoböcker: Rödön

Källa och mer läsning: Rödöns socken på Wikipedia