Kolbäcks socken
Snabbfakta
| Landskap | Västmanland |
| Historiskt län | Västmanlands län |
| Nuvarande län | Västmanlands län |
| Härad | Snevringe härad |
Om socknen
Kolbäcks socken i Västmanland ingick i Snevringe härad, ingår sedan 1971 i Hallstahammars kommun och motsvarar från 2016 Kolbäcks distrikt.
Socknens areal är 47,14 kvadratkilometer, varav 45,8 land. År 2000 fanns här 3 374 invånare. Tätorterna Sörstafors, Strömsholm med Strömsholms slott samt tätorten och kyrkbyn Kolbäck med sockenkyrkan Kolbäcks kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Kolbäcks socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kolbäcks församling och för de borgerliga frågorna till Kolbäcks landskommun. Landskommunens utökades 1952 och upplöstes 1971, då denna del uppgick i Hallstahammars kommun.
1 januari 2016 inrättades distriktet Kolbäck, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Snevringe härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente och Västerås kompani.
Namnet
Namnet (1335, Kolbæk) kommer från kyrkbyn och syftar på en bäck med mörkt, kolsvart vatten vid byn, eventuellt den nuvarande Oxelbybäcken. Enligt sägnen har Kolbäcken fått sitt namn efter Biskop Kol från Strängnäs som bidrog till Birger Jarls seger i slaget vid Herrevadsbro och som ska ha gett namn till Kolbäcks kyrka.
Geografi
Kolbäcks socken ligger öster om Köping kring Kolbäcksåns nedersta lopp och Strömsholmsåsen och invid Mälarfjärden Galten med några öar där. Socknen är mest öppen slättbygd på Mälarslätten.
Socknen genomkorsas av Mälarbanan (Västerås-Köping) samt av Järnvägslinjen Sala-Oxelösund (Kolbäck-Eskilstuna). E 18 går genom socknen i öst-västlig riktning liksom Länsväg U 558(gamla riksvägen Västerås-Munktorp-Köping).
I Kolbäcks sockens sydligaste del ligger Strömsholms naturreservat som sträcker sig över ett antal öar, bland andra Bärlingen, Broholmen, Sandholmarna och Sävholmen.
Fornlämningar
Från bronsåldern finns några spridda gravar av rösetyp, skärvstenshögar samt älvkvarnar. Inom socknen finns dessutom cirka 50 gravfält från järnåldern. Dessa är till övervägande del små. slaget vid Herrevadsbro år 1251 utspelades i denna socken.
Släktforskning i Kolbäcks socken
Anor i Kolbäcks socken? Västmanland är centrum för Sveriges historiska bergshantering – socknar i Bergslagen har ofta bruksarkiv som komplement till kyrkoböckerna.
Landsarkivet i Uppsala förvarar de västmanländska kyrkoarkiven. Jernkontorets arkiv kan också vara relevant för bergsmannaätter.
Kolbäcks socken tillhörde Snevringe härad och kyrkligt Västerås stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.
Västmanlands bergsmanslängder och bruksräkenskaper är ovanligt detaljerade – de går ibland tillbaka till 1500-talet.
Källa och mer läsning: Kolbäcks socken på Wikipedia
