Knätte socken i Västergötland ingick i Redvägs härad, ingår sedan 1974 i Ulricehamns kommun och motsvarar från 2016 Knätte distrikt.

Socknens areal är 26,66 kvadratkilometer varav 26,19 land. År 2000 fanns här 213 invånare. Kyrkbyn Knätte med sockenkyrkan Knätte kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung. Vid en tidpunkt efter 1546 införlivades den del av Igelsereds socken som ej uppgick i Liareds socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Knätte församling och för de borgerliga frågorna bildades Knätte landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Redvägs landskommun som 1974 uppgick i Ulricehamns kommun. Församlingen uppgick 2006 i Redvägs församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Knätte, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Redvägs härad. De indelta soldaterna tillhörde Älvsborgs regemente, Redvägs kompani och Västgöta regemente, Vartofta kompani.

Namnet

Namnet skrevs 1396 Knätte och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller knatt, ’bergknalle’ och vin, ’betesmark; äng’.

Geografi

Knätte socken ligger nordost om Ulricehamn kring Ätran med sjön Lönern i nordväst och Jogen i öster. Socknen har odlingsbygd i ådalen och är i övrigt en kuperad skogsbygd med höjder som når 334 meter över havet.

Fornlämningar

Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns gravar och stensättningar.

Släktforskning i Knätte socken

Forskar du om västgötska Knätte socken? Landskapet är ett av Sveriges historiska kärnområden, och sockenbildningen går ofta tillbaka till 1100-talet.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Älvsborgs län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar kyrkoarkiven för västra Västergötland och Bohuslän, medan Vadstena täcker östra delen.

Knätte socken tillhörde Redvägs härad och kyrkligt Skara stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Västergötland har Sveriges näst äldsta stiftsstad (Skara) och därmed ovanligt djupa medeltida källor för adel och prästerskap.

Källa och mer läsning: Knätte socken på Wikipedia