Säve socken i Bohuslän ingick i Västra Hisings härad, uppgick 1967 i Göteborgs stad och området ingår sedan 1971 i Göteborgs kommun och motsvarar från 2016 Säve distrikt.

Socknens areal var den 1 januari 1952 51,58 kvadratkilometer varav 49,53 land, med 68 1/4 mantal år 1913. En del av tätorten Göteborg, tätorten Mysterna och tätorten Säve med sockenkyrkan Säve kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Säve socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Säve församling och för de borgerliga frågorna bildades Säve landskommun. Landskommunen uppgick 1967 i Göteborgs stad som 1971 ombildades till Göteborgs kommun. Församlingen uppgick 2010 i Tuve-Säve församling och en mindre del till Backa församling.

Den 1 januari 1949 (enligt beslut den 16 januari 1948) överfördes från Säve socken till Göteborgs stad och Backa församling ett område av fastigheterna Tagene Norgård 3:3 och 3:7-3:9, med 5 invånare och omfattande 0,19 km², varav 0,16 km² land.

1 januari 2016 inrättades distriktet Säve, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Västra Hisings härad. De indelta båtsmännen tillhörde 2:a Bohusläns båtsmanskompani.

Namnet

Namnet skrevs 1354 Siaffuar och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller Siaffuar som är genitiv av ’sjö’. Betydelsen är alltså Sjösocknen som kan syftat på ett sankt område vid kyrkan.

Alternativt kommer namnet Säve av den äldre namnformen sæva och sæver med betydelsen lugn, stilla (jämför; sävlig), se exempelvis Säveån.

Geografi och natur

Säve socken ligger norr om Göteborg på norra Hisingen kring Kvillebäcken och med Nordre älv i nordväst och Göta älv i öster. Socknen odlingsbygd vid älvarna och i ådalarna med bergsbackar i väster och viss skog i öster.

Socknens enda naturreservat Göta och Nordre älvs dalgångar som delas med Rödbo socken i Göteborgs kommun och Harestads och Ytterby socknar i Kungälvs kommun ingår i EU-nätverket Natura 2000.

På Bärbyhöjden låg Västra Hisings härads tingsställe Bärby med gästgiveri.

Hösten 2010 invigdes Sveriges längsta anlagda ridled genom Säve, av Göteborgs kommun. Den går från Askesby i väster till Gunnesby i norr.

Fornlämningar

Över 50 boplatser, en dös och fyra hällkistor från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravrösen, skålgropsförekomster och skärvstenshögar. Från järnåldern finns 27 gravfält och fyra fornborgar, varav två märkliga vid Djupedal.

De mest kända fornlämningarna är:

– Drottning Hackas grav

– Kung Borres grav, har givit namn åt Kung Borres väg, i östra Säve.

– Stenkammarsgraven i Djupedal

– St Görans grav i Larsered

– Skändla Rös

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 1 509 1810 till 2 041 1850 varefter den minskade till 1 661 1920 då den var som minst under 1900-talet. Därpå vände folkmängden uppåt till 10 006 1990.

Släktforskning i Säve socken

Forskar du om västgötska Säve socken? Landskapet är ett av Sveriges historiska kärnområden, och sockenbildningen går ofta tillbaka till 1100-talet.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Göteborgs och Bohus län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar kyrkoarkiven för västra Västergötland och Bohuslän, medan Vadstena täcker östra delen.

Säve socken tillhörde Västra Hisings härad och kyrkligt Göteborgs stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Västergötland har Sveriges näst äldsta stiftsstad (Skara) och därmed ovanligt djupa medeltida källor för adel och prästerskap.

Källa och mer läsning: Säve socken på Wikipedia