Sävars socken i Västerbotten ingår sedan 1974 i Umeå kommun och motsvarar från 2016 Sävars distrikt.

Socknens areal är 785,99 kvadratkilometer, varav 766,06 land. År 2000 fanns här 6 128 invånare. Tätorterna Täfteå, Botsmark och Bullmark samt tätorten och kyrkbyn Sävar med sockenkyrkan Sävars kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Sävars församling utbröts 1823 ur Umeå landsförsamling.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Sävars församling och för de borgerliga frågorna till Sävars landskommun. Ur landskommunen utbröts 1925 Holmöns landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Umeå kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Sävar, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Västerbotten. De indelta soldaterna tillhörde Västerbottens regemente.

Namnet

Namnet (1539 Szeuara) kommer från kyrkbyn. Förleden kan vara sä(r), ’sjö’ syftande på havet. Efterleden kan vara vara, ’höglänt markområde; stenig skogsbacke; grusmark’.

Geografi

Sävars socken ligger kring Sävarån och Täfteån öster och norr om Umeå. Socknen är utanför ådalarna en flack och myrrik skogsmark något mer kuperad i norr innanför kustområdet.

Fornlämningar

Från stenåldern är cirka 15 boplatser funna. 20 gravrösen är funna vid bronsålderns kustlinje. Tomtningar och labyrinter har påträffats i skärgården.

Släktforskning i Sävars socken

Forskar du om Sävars socken? Västerbotten har haft omfattande finsk invandring längs Bottenvikskusten – finska personnamn är inte ovanliga.

Landsarkivet i Härnösand förvarar de västerbottniska kyrkoarkiven.

Kyrkligt hörde Sävars socken till Luleå stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Västerbotten har omfattande register över nybyggare som koloniserade inlandet från 1750-talet och framåt.

Källa och mer läsning: Sävars socken på Wikipedia