Bouppteckningar
Bouppteckningar
Bouppteckning
Bouppteckning
| Tidsperiod | 1734–pågående |
| Arkivbildare | Häradsrätter, rådhusrätter och tingsrätter |
| Förvarande arkiv | Riksarkivet och landsarkiven |
| Omfattning | Riks |
| Språk | svenska |
| Handstilens svårighet | ●●●●○ (4/5) |
| Digitaliseringsstatus | Ja – abonnemang |
Bouppteckningen är det dokument som upprättades efter en avliden persons bortgång för att förteckna tillgångar och skulder i dödsboet. Från 1734 var bouppteckning lagstadgad och förvarades hos häradsrätten eller rådhusrätten. Utöver föremål och värden listas arvingar med släktskap, vilket gör bouppteckningen till en utmärkt källa för släktutredning.
För välbeställda personer kan bouppteckningen vara mycket omfattande och innehålla böcker, konst, djur, silver och gårdar. Även fattigmansbouppteckningar existerar och ger inblick i vardaglig materiell kultur.
Kända luckor
Många bouppteckningar från 1700-talet är bara bevarade i avskrift. Fattigare dödsbon undkom ofta bouppteckningsplikten.
Tips till släktforskare
Bouppteckningar är den bästa källan för att bekräfta släktskap eftersom arvingarna listas med namn och relation till den avlidne. Sök alltid efter bouppteckning när du hittar ett dödsfall.
Sök i källan
Fler verktyg från Genline
