Vänersnäs socken i Västergötland ingick i Åse härad, ingår sedan 1974 i Vänersborgs kommun och motsvarar från 2016 Vänersnäs distrikt.

Socknens areal är 48,20 kvadratkilometer varav 47,88 land. År 2000 fanns här 634 invånare. Godset Frugården samt sockenkyrkan Vänersnäs kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung. Senast 1528 införlivades Hallby socken. Före den 1 januari 1886 (ändring enligt beslut den 17 april 1885) var namnet Näs socken.

Den 1 januari 1953 överfördes området Kiljamosse, omfattande en areal av 0,32 km² (varav allt land) och 2 invånare, till Karaby socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Näs församling och för de borgerliga frågorna bildades Näs landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Västra Tunhems landskommun och området övergick samtidigt till Älvsborgs län. Västra Tunhems landskommun uppgick 1974 i Vänersborgs kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Vänersnäs, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Åse härad.

Namnet

Namnet skrevs 1334 Nees och kommer från kyrkbyn och syftar på näset Vänersnäs eller ett mindre näs vid kyrkan.

Geografi och natur

Vänersnäs socken ligger nordost om Vänersborg och omfattar östra Halleberg samt halvön Vänersnäs, med angränsande skär och holmar i Vänern. Socknen är bergig med odlingsbygd vid Vänern.

På näset ligger småorten Vänersnäs och fritidshusområdet Gaddesanna med en badstrand.

Det finns fem naturreservat i socknen, varav fyra ingår i EU-nätverket Natura 2000: Dättern I Frugårdssund som delas med Ås socken i Grästorps kommun och Karaby socken i Lidköpings kommun; Dättern II Dätterstorp som delas med Flo socken i Grästorps kommun, Halle- och Hunnebergs rasbranter som delas med Västra Tunhems socken i Vänersborgs kommun, Flo socken i Grästorps kommun och Väne-Åsaka och Norra Björke socknar i Trollhättans kommun samt Vänersnäs skärgård. Halle- och Hunnebergs platåer som delas med samma socknar som Halle- och Hunnebergs rasbranter är ett kommunalt naturreservat.

Sätesgårdar var Vänersnäs säteri, Frugården (säteri) och Margretebergs herrgård.

I Munkesten har det funnits ett gästgiveri.

Fornlämningar

Boplatser och två hällkistor från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns flera gravrösen, skålgropsförekomster och två hällristningar. Från järnåldern finns tre gravfält och två fornborgar. En runsten har påträffats.

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 823 1810 till 1 312 1880 varefter den minskat stadigt till 598 1990.

Släktforskning i Vänersnäs socken

Forskar du om västgötska Vänersnäs socken? Landskapet är ett av Sveriges historiska kärnområden, och sockenbildningen går ofta tillbaka till 1100-talet.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Älvsborgs län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar kyrkoarkiven för västra Västergötland och Bohuslän, medan Vadstena täcker östra delen.

Vänersnäs socken tillhörde Åse härad och kyrkligt Skara stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Västergötland har Sveriges näst äldsta stiftsstad (Skara) och därmed ovanligt djupa medeltida källor för adel och prästerskap.

Källa och mer läsning: Vänersnäs socken på Wikipedia