Död- och begravningsböcker
Död- och begravningsböcker
Död- och begravningsbok (F-serien)
Kyrkoarkiv
| Tidsperiod | 1686–1991 |
| Arkivbildare | Svenska kyrkans församlingar |
| Förvarande arkiv | Riksarkivet |
| Omfattning | Riks |
| Språk | svenska |
| Handstilens svårighet | ●●●○○ (3/5) |
| Digitaliseringsstatus | Ja – abonnemang |
Död- och begravningsböckerna registrerar församlingens avlidna med uppgift om namn, ålder, dödsdatum, dödsorsak och begravningsdatum. Från 1700-talet införs även kolumner för civilstånd och bostadsort. Dödsorsaken antecknades med de tidens termer – ”tärande sjukdom”, ”bröstsjuka”, ”slag” – vilket ger inblick i medicinsk historia.
För personer som avled på ålderdomshem eller sjukhus kan dödsfallet noteras i vistelseförsamlingen snarare än i hemförsamlingen. Detta är en vanlig fallgrop i släktforskning.
Kända luckor
Spädbarnsdödsfall inom första levnadsdygnet utelämnades ibland före 1800-talet.
Tips till släktforskare
Dödsorsaken är ofta mer informativ än du tror. Ett "slag" betyder vanligen stroke, "tvinsot" är tuberkulos och "rödsot" är dysenteri.
Sök i källan
Fler verktyg från Genline
