Husförhörslängder
Husförhörslängder
Husförhörslängd
Kyrkoarkiv
| Tidsperiod | 1686–1895 |
| Arkivbildare | Svenska kyrkans församlingar |
| Förvarande arkiv | Riksarkivet (digitaliserade via SVAR och ArkivDigital) |
| Omfattning | Riks |
| Språk | svenska |
| Handstilens svårighet | ●●●○○ (3/5) |
| Digitaliseringsstatus | Ja – abonnemang |
Husförhörslängderna är den svenska släktforskarens viktigaste enskilda källa. Prästerna förde dem för att kontrollera att församlingsborna kunde sin katekes och läste sin Bibel. Varje hushåll listas med alla medlemmar – husbonde, hustru, barn, tjänstefolk och inhyseshjon – och följs ofta under 5–10 år i taget innan en ny bok påbörjas.
Längderna ger en sammanhängande bild av hela familjer över tid: födelsedatum, inflyttningar, utflyttningar, dödsfall och ibland anteckningar om vandel, läsförmåga och sjukdom. För tiden 1895–1947 ersätts husförhörslängderna av församlingsböcker med liknande struktur.
Kända luckor
Äldre längder (före cirka 1750) saknas i många församlingar. Stadsförsamlingar började ofta senare än landsbygden.
Tips till släktforskare
Börja alltid i husförhörslängden när du söker en person – där hittar du sedan hänvisningar vidare till födelse-, vigsel- och dödböcker. Notera sidnumret, ibland blir nästa volym svår att hitta utan referens.
Sök i källan
Fler verktyg från Genline
