Fostersystemet var en informell form av barnomsorg före moderna adoptionsregler. Föräldralösa eller fattiga barn togs in hos släktingar, grannar eller bekanta. Barnet arbetade vanligtvis på gården i utbyte mot kost och logi. Formell adoption infördes i Sverige först 1917. I husförhörslängden anges fosterbarn tydligt - ibland står det "uppfostrad av" eller "adopterad".