Lysningsböcker
Lysningsboken dokumenterar trolovningslysningen – det offentliga tillkännagivandet av ett planerat giftermål. Lysningen skedde tre gånger från predikstolen och registrerades med […]
Läs merLysningsboken dokumenterar trolovningslysningen – det offentliga tillkännagivandet av ett planerat giftermål. Lysningen skedde tre gånger från predikstolen och registrerades med […]
Läs merRotemansarkivet är Stockholms egen folkbokföring, som ersatte kyrkoböckerna för huvudstaden mellan 1878 och 1926. Staden delades in i rotar som […]
Läs merHusförhörslängderna är den svenska släktforskarens viktigaste enskilda källa. Prästerna förde dem för att kontrollera att församlingsborna kunde sin katekes och […]
Läs merFödelse- och dopböckerna registrerar alla barn som föddes och döptes i församlingen. Från 1686 blev prästerna skyldiga att föra dessa […]
Läs merVigselböckerna dokumenterar kyrkliga vigslar i varje församling. En post innehåller typiskt brudparets namn, ålder, hemort, föräldrarnas namn och yrke samt […]
Läs merDöd- och begravningsböckerna registrerar församlingens avlidna med uppgift om namn, ålder, dödsdatum, dödsorsak och begravningsdatum. Från 1700-talet införs även kolumner […]
Läs merFlyttningslängderna registrerar de personer som flyttade in till eller ut från en församling. Varje post anger namn, ålder, yrke, hemort […]
Läs merSockenstämman var församlingens självstyrelse och sammanträdde för att besluta om fattigvård, skolgång, kyrkounderhåll och lokal ordning. Protokollen listar de män […]
Läs merFrån 1860 skickade varje församling årligen in statistiska utdrag till Statistiska centralbyrån (Tabellverket). Dessa SCB-utdrag utgör en parallellserie till kyrkoböckerna […]
Läs merFörsamlingsböckerna ersatte husförhörslängderna från 1895 och fördes fram till 1991 när folkbokföringen övergick till Skatteverket. Funktionen är densamma – en […]
Läs mer