Romfartuna socken i Västmanland ingick i Norrbo härad, uppgick 1967 i Västerås stad och området ingår sedan 1971 i Västerås kommun och motsvarar från 2016 Romfartuna distrikt och ingår i Skultuna kommundel.

Socknens areal är 91,80 kvadratkilometer, varav 91,04 land. År 2000 fanns här 1 073 invånare. Tätorten Munga samt kyrkbyn Romfartuna med sockenkyrkan Romfartuna kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Romfartuna socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Romfartuna församling och för de borgerliga frågorna till Romfartuna landskommun. Landskommunens inkorporerades 1952 i Skultuna landskommun som 1967 uppgick i Västerås stad som 1971 ombildades till Västerås kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Romfartuna, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Livkompaniet och Livregementets grenadjärkår, Livkompaniet och Östra Västmanlands kompani.

Namnet

Namnet (1325 Rumfaratunum) kommer troligen från prästgården. Efterleden är tuna, ’inhägnad’. Förleden innehåller sannolikt inbyggarbeteckningen rumfarar, ’slättbor’. Namnet kan även uttydas som ’Romfararens gård’.

Geografi

Romfartuna socken ligger norr om Västerås kring Mungasjön och Badelundaåsen. Socknen är en svagt kuperad slättbygd på Mälarslätten.

Riksväg 56 (Västerås-Sala) genomkorsar området.

Bland byarna inom socknen kan nämnas (räknat från sydväst): Lycksta by, Äs, Gesala, Frändesta, Romfartuna, Munga, Hallsta, Brunnsby, Käpplinge samt Vagersta.

Flera större gårdar finns, bland annat Julpa, Lycksta gård, Ansta, Nortuna, Väster-Munga, Åbylund, Tomta herrgård samt längst i norr Solinge.

I socknens södra del finns rester efter den numera nedlagda järnvägen Tillberga – Skultuna – Ramnäs. Tomta lantbruksskola har haft sin verksamhet i socknen.

Fornlämningar

Från stenåldern förekommer boplatser av gropkeramisk typ. Dessutom förekommer många älvkvarnar samt 15 gravfält från järnålderns yngre del. Det finns en fornborg invid Mungasjön samt i övrigt två runstenar. Vid gården Pasta ligger de så kallade Älvstenarna.

Släktforskning i Romfartuna socken

Forskar du om västmanländska Romfartuna socken? Landskapet har ovanligt tidig stadskultur – Västerås fick stadsrättigheter redan på 1300-talet.

Landsarkivet i Uppsala förvarar de västmanländska kyrkoarkiven. Jernkontorets arkiv kan också vara relevant för bergsmannaätter.

Romfartuna socken tillhörde Norrbo härad och kyrkligt Västerås stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Västmanlands bergsmanslängder och bruksräkenskaper är ovanligt detaljerade – de går ibland tillbaka till 1500-talet.

Källa och mer läsning: Romfartuna socken på Wikipedia