Vilske-Kleva socken i Västergötland ingick i Vilske härad, ingår sedan 1974 i Falköpings kommun och motsvarar från 2016 Vilske-Kleva distrikt.

Socknens areal är 43,06 kvadratkilometer varav 42,90 land. År 2000 fanns här 346 invånare. Kyrkbyn Vilske-Kleva med sockenkyrkan Vilske-Kleva kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung. Namnet var före 12 april 1889 Kleva socken. Under medeltiden införlivades Sjögerås socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kleva församling och för de borgerliga frågorna bildades Kleva landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Vilske landskommun som 1974 uppgick i Falköpings kommun. Församlingen uppgick 2010 i Floby församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Vilske-Kleva, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vilske härad. De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Vilska kompani och Västgöta regemente, Laske kompani.

Namnet

Namnet skrevs 1320 Wilsskæcleuom och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller plural av klev, ’bergsklyfta; trång bergsstig; brant backe eller klippa’ och kan syfta på socknens belägenhet nedanför Mösseberg.

Geografi

Vilske-Kleva socken ligger nordväst om Falköping med dess östra del på Mösseberg och med Rösjön i nordväst. Socknen är i väster en odlad slättbygd med mossar i nordväst och skogsbygd i öster med höjder som når 320 meter över havet.

Socknen gränsar i nordväst till Norra Vånga socken i Skånings härad, i nordost och öster till Bjurums, Ugglums, Östra Tunhems och Friggeråkers socknar i Gudhems härad, samt i syd och sydväst till Marka, Gökhems och Ullene socknar i Vilske härad.

Fornlämningar

I socknen finns fyra stenkammargravar från bondestenåldern, vilka alla ligger på Hässlets och Skattegårdens ägor i södra delen av Vilske-Kleva socken. Den äldsta av dem är en gånggrift från mellanneolitikum (RAÄ-nr Vilske-Kleva 58:1). De andra tre är hällkistor från senneolitikum. Den ena hällkistan är en av Sveriges största hällkistor och finns på Skattegårdens ägor. Den är 13,5 meter lång, men aldrig utgrävd (RAÄ-nr Vilske-Kleva 26:1). Den kallas, enligt Lahrin, Kungsröret, Snörhögen eller Smörhögen och bara 15 m från denna hällkista ska en gavelhålshällkista med måtten 5,7×1,8 grävts ut av Hilding Svensson. Mellan Skattegården och Kleva by finns två gravfält. Det ena gravfältet beståer av en gravhög, 13 runda stensättningar (varav de tre största har en diameter på 13-16 meter) och en domarring bestående av sju klumpstenar (RAÄ-nr Vilske-Kleva 12:1). Det andra gravfältet består av tio stensättningar (varav den största är 13 meter i diameter) och en domarring bestående av nio omkullfallna stenar (RAÄ-nr Vilske-Kleva 14:1).

Uppe på Mössebergs nordligaste del, kallat Stångaberget, finns Mössebergs fornborg, även kallad Träleborg, vilken mäter 400 meter i diameter.

Släktforskning i Vilske-Kleva socken

Söker du släkt i Vilske-Kleva socken? Västergötlands socknar präglas av Skara stifts tidiga organisation – stiftet grundades redan 1014 och har ett av Sveriges mest innehållsrika kyrkoarkiv.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Skaraborgs län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar kyrkoarkiven för västra Västergötland och Bohuslän, medan Vadstena täcker östra delen.

Vilske-Kleva socken tillhörde Vilske härad och kyrkligt Skara stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Västergötland har Sveriges näst äldsta stiftsstad (Skara) och därmed ovanligt djupa medeltida källor för adel och prästerskap.

Källa och mer läsning: Vilske-Kleva socken på Wikipedia