Bjurholms socken
Snabbfakta
| Landskap | Ångermanland |
| Historiskt län | Västerbottens län |
| Nuvarande län | Västerbottens län |
Om socknen
Bjurholms socken ligger i Ångermanland med en mindre del i Västerbotten, utgör sedan 1983 Bjurholms kommun och från 2016 också Bjurholms distrikt.
Socknens areal är 1 323,41 kvadratkilometer land. År 2000 fanns här 2 716 invånare. Tätorten och kyrkbyn Bjurholm med sockenkyrkan Bjurholms kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Bjurholms socken bildades 17 augusti 1808 genom utbrytning ur Nordmalings socken. 21 maj 1810 övergick länstillhörigheten från Västernorrlands län till nuvarande Västerbottens län.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bjurholms församling och för de borgerliga frågorna bildades Bjurholms landskommun. Landskommunen ombildades 1971 till Bjurholms kommun. Den uppgick 1974 i Vännäs kommun men bröts 1983 ut till en egen kommun igen.
Namnet
Namnet kommer från kyrkbyn, anlagd i mitten av 1700-talet. Förleden är bjur, ’bäver’ och efterleden holme syftar på en holme i Öreälven.
Geografi
Bjurholms socken ligger vid Öreälven och Lögdeälven. Socknen är vid älvdalarna är odlingsbygd och är i övrigt en kuperad, sjörik skogsbygd med höjder som i Ångermanbalen når 488 meter över havet.
Fornlämningar
Från stenåldern är omkring 15 boplatser kända. Närmare 300 fångstgropar har påträffats.
Släktforskning i Bjurholms socken
Släktforskning i Bjurholms socken kan komplettera kyrkoboken med fiskerirullor – kustsocknarna hade stark fiskerinäring.
Landsarkivet i Härnösand förvarar de ångermanländska kyrkoarkiven.
Kyrkligt hörde Bjurholms socken till Luleå stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.
Ångermanlands skogsbruksregister och timmerhandlarhistoria från 1800-talet är ovanligt detaljerade.
Källa och mer läsning: Bjurholms socken på Wikipedia
