Gällivare socken ligger i Lappland och motsvarar området som sedan 1971 utgör Gällivare kommun, från 2016 inom distrikten Gällivare, Hakkas, Malmberget och Nilivaara.

Socknens areal är 16 943,42 kvadratkilometer, varav 15 995,82 land. År 2000 fanns här 19 420 invånare. Tätorterna Malmberget, Koskullskulle, Hakkas, Ullatti och Nilivaara samt tätorten och kyrkbyn Gällivare med kyrkorna Gällivare kyrka och Gällivare gamla kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Gällivare socken bildades 11 oktober 1742 genom en utbrytning ur Jokkmokks socken. Jokkmokks socken bröts i sin tur ut ur Luleå socken 1607.

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Gällivare församling och för de borgerliga frågorna till Gällivare landskommun. Ur församlingen utbröts 1962 Hakkas, Malmbergets och Nilivaara församlingar, där från 2010 Hakkas och Nilivaara församlingar återförts i Gällivare församling. Landskommunen ombildades 1971 till Gällivare kommun.

Namnet

Namnet (1673 Gillewara) är ett samiskt namn på Malmberget. Förleden betyder ’spalt; mellanrum (till exempel mellan moln) och syftar troligen på en dalgång i berget. Efterleden är várre, ’berg’.

Namnet skrevs vid folkräkningen 1890 Gellivare socken och vid folkräkningarna 1900 och 1910 Gällivare socken.

Geografi

Gällivare socken ligger mellan Stora Luleälv och Kalixälven kring Råneälven och sjöar som Sitasjaure och Kåbtåjaure. Socknen har i öster skogsbygd och i övrigt en högfjällsbygd med höjder som i Kallatjåkko når 1 845 meter över havet.

Socknen genomkorsas av Europaväg 10, Malmbanan samt Inlandsbanan och sträcker sig från lappmarksgränsen mot Överkalix och Bodens kommuner i sydost upp till gränsen mot Tysfjord, Ballangen och Narviks kommuner i Norge i nordväst. Socknens nordvästligaste delar ligger endast cirka 10 km från Norska havet genom Skjombotn och Inre Skjomenfjorden. Hela området har sedan urminnes tider befolkats av samer och varit indelat i lappskatteland. Gällivare skogssameby är områdets enda skogssameby. I övrigt består socknen av fjällsamebyar.

Stora Sjöfallets nationalpark och Sjaunja naturreservat ligger här.

Byar i socken är Skaulo, Moskojärvi, Mårdsel, Pålkem, Vuottas, Storsaivas, Lillsaivas, Flakaberg, Risträsk och Bönträsk.

Historia

Jokkmokk utsågs 1606 till kyrkplats för samerna i hela Lule lappmark. Kaitumsamerna i Gällivaretrakten begav sig ned till Jokkmokk en gång om året, till vintermarknaden, och fick två gånger om året besök av prästen från Jokkmokk. Det sägs emellertid att kaitumsamerna inte tog till sig särskilt mycket av kyrkans budskap utan höll sig till sin gamla religion långt in på 1700-talet. För att råda bot på detta anlades på 1740-talet en kyrka i Gällivare och ett kapell i Killingsuando vid Kaitumälven. 1742 bröts Gällivare socken ut ur Jokkmokks socken och blev ett eget pastorat. Några år senare överfördes byarna Ullatti, Keinosuando, Soutujärvi (nuvarande Skaulo och Puoltikasvaara), Killingi och Vettasjärvi från Jukkasjärvi socken till Gällivare.

Den förste oskattlagda nybyggaren inom nuvarande Gällivare socken var troligen Mickel Andersson (Karvonen) från 1660-talets mitt. Han övergav gården i Pajala omkring 1660 på grund av fattigdom. Han var nämligen far till soldaten Olof Mickelsson Törnqvist. Familjen slog sig ned vid sjön Soutujärvi nära Skaulo, även kallad Soutuniemi.

Fornlämningar

Cirka 20 boplatser från stenåldern är funna. Över 150 fångstgropar har påträffats. Från den samiska kulturen är cirka 40 offerplatser kända. Det finns även en större mängd lämningar av visten i sommarbetesland samt runt flyttningsvägarna. En speciell typ av lämningar är de samiska tillfälliga sommargravarna, vilka är från kristen tid. Gravtypen har att göra med att den döde inte kunde begravas annat än under ordinarie kyrkogångstid och av en präst. Till dess detta kunde ske begravdes den döde tillfälligt.

Släktforskning i Gällivare socken

Anor i lappländska Gällivare socken? Lappland är Sveriges största landskap geografiskt men historiskt mest befolkningsglest – släktleden är ofta väl avgränsade men kräver förståelse för samiska namnkonventioner.

Landsarkivet i Härnösand förvarar de lappländska kyrkoarkiven. Sametingets arkiv kan också vara relevant för samisk släktforskning.

Kyrkligt hörde Gällivare socken till Luleå stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Lappland har bevarade samiska personregister och renmärkesböcker som går tillbaka till 1600-talet.

Källa och mer läsning: Gällivare socken på Wikipedia