Luttra socken i Västergötland ingick i Vartofta härad, ingår sedan 1974 i Falköpings kommun och motsvarar från 2016 Luttra distrikt.

Socknens areal är 15,76 kvadratkilometer varav 15,74 land. År 2000 fanns här 152 invånare. Kyrkbyn Luttra med sockenkyrkan Luttra kyrka ligger i socknen.

Socknen med dess ovanliga nman blev under 1940- och 50-talen bekant genom den kände centerriksdagsmannen Gunnar Larsson i Luttra, som var lantbrukare på Nolgården i Sköttnings by i Luttra.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung. Under medeltiden införlivades en del av Synneråls socken. Under medeltiden ingick socknen i Ållebergs fjärding.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Luttra församling och för de borgerliga frågorna bildades Luttra landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Frökinds landskommun som 1974 uppgick i Falköpings kommun. Församlingen uppgick 2006 i Falköpings församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Luttra, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vartofta härad. De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Vilska kompani och Västgöta regemente, Vartofta kompani.

Namnet

Namnet skrevs 1225 Lutrum och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller plural av ett ord besläktat med luta, ’sluttning’. Kyrkbyn ligger vid en sluttning.

Geografi

Luttra socken ligger närmast söder om Falköping med Ålleberg i öster. Socknen är en del av Falbygden.

Fornlämningar

Lösfynd, fyra gånggrifter och en hällkista från stenåldern är funna. Dessutom finns gravhögar och stensättningar från brons- och järnåldern samt en domarring., ligger strax öster om kyrkan och har en tydlig profil, vilket gör att den använts som symbol för bland annat Falbygdens museum, Falköpings Tidning, Falbygdens hembygds- och fornminnesförening och Luttra Hembygdsförening. Strax intill finns Knaggårdens gångrift, RAÄ-nr Luttra 16:1, vilken grävdes ut 1863 under ledning av Bror Emil Hildebrand. Hallonflickan hittades 1941 i Rogestorpamossen i sydvästra delen av socknen.

Släktforskning i Luttra socken

Söker du släkt i Luttra socken? Västergötlands socknar präglas av Skara stifts tidiga organisation – stiftet grundades redan 1014 och har ett av Sveriges mest innehållsrika kyrkoarkiv.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Skaraborgs län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar kyrkoarkiven för västra Västergötland och Bohuslän, medan Vadstena täcker östra delen.

Luttra socken tillhörde Vartofta härad och kyrkligt Skara stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Västergötland har Sveriges näst äldsta stiftsstad (Skara) och därmed ovanligt djupa medeltida källor för adel och prästerskap.

Källa och mer läsning: Luttra socken på Wikipedia