Morlanda socken
Snabbfakta
| Landskap | Bohuslän |
| Historiskt län | Göteborgs och Bohus län |
| Nuvarande län | Västra Götalands län |
| Härad | Orusts västra härad |
Om socknen
Morlanda socken i Bohuslän ingick i Orusts västra härad, ingår sedan 1971 i Orusts kommun och motsvarar från 2016 Morlanda distrikt.
Socknens areal var den 1 januari 1952 74,07 kvadratkilometer, varav 72,77 kvadratkilometer land. År 2000 fanns här 2 529 invånare. Egendomen Morlanda, tätorterna Ellös, Hälleviksstrand och Mollösund, orterna Edshultshall och Stocken samt sockenkyrkan Morlanda kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Morlanda socken har medeltida ursprung. Ur församlingen utbröts: 1587 Mollösunds församling, på 1600-talet Fiskebäckskils församling, 1795 Käringöns församling, 1798 Grundsunds församling och Gullholmens församling.
Den 1 januari 1947 (enligt beslut den 27 september 1945) överfördes från Morlanda socken till Tegneby socken hemmanet Rålandsberg med 10 invånare och omfattande 0,87 km², varav 0,86 km² land.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Morlanda församling och för de borgerliga frågorna bildades Morlanda landskommun, Fiskebäckskils landskommun och Grundsunds landskommun. 1 maj 1888 utbröts Skaftö församling och 1892 Skaftö landskommun. Morlanda landskommunen utökades 1952 med kommunerna Gullholmen, Käringön och Mollösund, samtidigt med att Fiskebäckskils och Grundsunds landskommuner uppgick i Skaftö landskommun. Morlanda landskommun uppgick 1971 i Orusts kommun. Församlingen införlivade 2006 Mollösunds, Gullholmens och Käringöns församlingar.
1 januari 2016 inrättades distriktet Morlanda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Namnet
Namnet skrevs 1388 Molanda och kommer från gården Morlanda. Namnet innehåller mo, ’sandig mark’ och land.
Geografi och natur
Morlanda socken ligger på nordvästra Orust med Skagerack i väster och omfattar även en skärgård med öar som Flatön med Ängön, Malö och Lavön. Socknens fastlandsdel består i väster av uppodlad slättbygd, Morlandadalen och i öster av bergplatån Store hamn.
Företagen i bygden är i allmänhet små, de största ligger i Ellös som har viss industri. Turismen är betydande.
I socknen finns tre naturreservat: Koljön, Morlanda och Morlanda Berga Klev. Gullmarn är ett naturvårdsområde som ingår i EU-nätverket Natura 2000 och delas med Bokenäs och Skredsviks socknar i Uddevalla kommun, Skaftö, Lyse, Brastads, Lysekils och Bro socknar i Lysekils kommun och Foss socken i Munkedals kommun.
En sätesgård var Morlanda säteri.
I Sörbo i fanns förr ett gästgiveri.
Fornlämningar
Över 100 boplatser och fem dösar från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns ett par gravfält och fyra fornborgar.
Befolkningsutveckling
Befolkningen ökade från 2 630; 1810 till 4 703; 1880 varefter den minskade till 1 973 1970 då den var som lägst under 1900-talet. Därefter ökade folkmängden på nytt till 2 541 1990.
Släktforskning i Morlanda socken
Anor i Morlanda socken? Bohuslän är ett kustlandskap med stark maritim prägel – fiskare, lotsar och sjömän är vanliga yrken i kyrkoböckerna.
För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Göteborgs och Bohus län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar de bohuslänska kyrkoarkiven. För perioden före 1658 kan norska Riksarkivet och Statsarkivet i Oslo vara relevanta.
Morlanda socken tillhörde Orusts västra härad och kyrkligt Göteborgs stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.
Bohuslän har omfattande sjömansregister och lotsrullor, vilket är ovanligt detaljerat för kustbefolkning.
Källa och mer läsning: Morlanda socken på Wikipedia
