Naverstads socken i Bohuslän ingick i Bullarens härad, ingår sedan 1971 i Tanums kommun och motsvarar från 2016 Naverstads distrikt.

Socknens areal var den 1 januari 1952 277,79 kvadratkilometer, varav 250,79 km² land. År 2000 fanns här 1 185 invånare. Orten Östad samt sockenkyrkan Naverstads kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Naverstads socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Naverstads församling och för de borgerliga frågorna bildades Naverstads landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Bullarens landskommun som 1971 uppgick i Tanums kommun. Församlingen uppgick 2002 i Naverstad-Mo församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Naverstad, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Bullarens härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Bullarens kompani och de indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani. Rotenummer i Bullarens kompani var:

Holkekärr 1, Rör 2, Torp 3, Smeberg 4, Norra Skrammestad 5, Södra Skrammestad 6, Skackestad 7, Östra Östad 8, Västra Östad 9, Södra Naverstad 10, Norra Naverstad 11, Håbäckemarken 12, Edsäm 13, Jaren 14, Snöveröd 15, Södra Tingvall 16, Norra Säm 17, Södra Säm 18, Sundshult 48, Örmjält 49, Rimseröd 50, Äsperöd 51, Tegen 52, Nedre Buane 53, Flötemarken 54, Backen 55, Rörane 56, Fagerhult 57.

Namnet

Namnet skrevs 1334 Nafuarstodum och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller mansnamnet Nafar och sta(d), ’plats, ställe’.

Geografi och natur

Naverstads socken ligger sydost om Strömstad kring Bullaresjöarna. Socknen har odlingsbygd kring Bullaresjöarna är i övrigt en bergig skogsbygd.

Socknen ligger norr om Mo socken och öster om Lurs socken och Tanums socken.

I socknen finns flera naturreservat. Bredmossarna med Fiskelössjön och Tingvall ingår i EU-nätverket Natura 2000, Kynnefjäll-Sätret som delas med Krokstads socken i Munkedals kommun, Mårtensröd och Torödsmossen är kommunala naturreservat.

Socknen är rik på insjöar. De största är Norra och Södra Bullaresjön (den senare delas med Mo socken), vidare Övre Bolsjön, Ejgdesjön, Långvattnet (delas med Lurs socken), Mellan-Kornsjön (delas med Töftedals socken i Dals-Eds kommun) och Södra Kornsjön (delas med Töftedals socken i Dals-Eds kommun och Krokstads socken i Munkedals kommun.

Före 1531 fanns borgen Olsborg vid Södra Bullaresjön.

Före 1864 låg Bullarens härads tingsställe i Tingvall. Gästgiverier fanns vid häradets senare tingsställe Östad samt i Fagerhult, Hovsäter och Tyft.

Fornlämningar

Cirka 100 boplatser och en hällkista från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns ett tiotal gravrösen. Från järnåldern finns cirka 400 gravar och två fornborg.

Befolkningsutveckling

|titel=Befolkningsutveckling i Naverstad Socken 1571-1990|titelfärg=#DDD|vänster1=År}}

Släktforskning i Naverstads socken

Släktforskning i Naverstads socken kräver förståelse för områdets norska historia. Många bohuslänska släkter har dokumenterade norska rötter från 1500- och tidigt 1600-tal.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Göteborgs och Bohus län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar de bohuslänska kyrkoarkiven. För perioden före 1658 kan norska Riksarkivet och Statsarkivet i Oslo vara relevanta.

Naverstads socken tillhörde Bullarens härad och kyrkligt Göteborgs stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Bohuslän har omfattande sjömansregister och lotsrullor, vilket är ovanligt detaljerat för kustbefolkning.

Källa och mer läsning: Naverstads socken på Wikipedia