Rättviks socken ligger i Dalarna, ingår sedan 1971 i Rättviks kommun och motsvarar från 2016 Rättviks distrikt.

Socknens areal är 988,72 kvadratkilometer, varav 846,53 land. År 2020 fanns här 8 891 invånare. Tätorterna Nedre Gärdsjö och Vikarbyn samt tätorten och kyrkbyn Rättvik med sockenkyrkan Rättviks kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Rättviks socken har medeltida ursprung. 1618 utbröts Boda församling. Bingsjö-Dådrans församling var från 1918 en egen församling efter att ha tidigare varit två kapellag under Rättvik, Bingsjö från 1781 och Dådran från 1839. 1992 återuppgick Bingsjö-Dådrans församling i Rättviks församling.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Rättviks församling och för de borgerliga frågorna till Rättviks landskommun. Boda landskommun utbröts 1 maj 1875 och inkorporerades igen 1963. Landskommunen uppgick 1971 i Rättviks kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Rättvik, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Dalarna. De indelta soldaterna tillhörde Dalregementet, Rättviks och Mora kompanier.

Namnet

Namnet (1442 Rættawik) kommer från kyrkbyn som i sin tur fått namnet av en vik i Siljan. Förleden är rätt, ’rak; rät’ syftande på de raka strandlinjerna i vikens inre del.

Geografi

Rättviks socken ligger öster om Siljan och sydväst om Amungen och kring sjön Ljugaren. Socknen har odlingsbygd vid sjöarna och är annars en höglänt skogsbygd med fäbodar och höjder som i Södra Vålberget når 491 meter över havet.

Större byar är Dådran, Bingsjö samt Dalstuga. De östra delarna av socknen koloniserades under 1600-talet, varvid finnbyar anlades.

Historia

Boplatser från stenåldern samt gravar och gravfält från järnåldern är funna. I området runt Rättvik har man anträffat fynd från vikingatiden. Vidare finns inom socknen slagg från lågteknisk järnhantering.

Från Rättviks kyrkvall talade Gustav Vasa för första gången till dalfolket. Om detta vittnar den så kallade Vasastenen vid Rättviks kyrka. Stenen omges av tolv mindre stenar. I byarna runt Rättvik finns många byggnader och ställen där Gustav Vasa gömt sig i sin flykt från danskarna; i byn Born finns en känd stor stengrotta ute på sjön Ljugaren, som man kan besöka med ångbåt, och i byn Nedre Gärdsjö finns en jordkällare där han sägs varit gömd under en period. I de upproriska rörelserna under Gustav Vasa deltog många Rättvikskarlar, liksom även i det så kallade Nävtåget år 1598 samt i Dalupproret 1743.

År 1932 hade Rättviks socken invånare på  km². Samma år hade socknen hektar åker och hektar skogsmark.

Släktforskning i Rättviks socken

Forskar du om Rättviks socken? Dalarna har historiskt haft stark lokal identitet, och släktband inom samma socken eller by är ofta påfallande täta.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Kopparbergs län, inte dagens Dalarnas län. Landsarkivet i Uppsala förvarar de dalaländska kyrkoarkiven. Stora Kopparbergs bergslags arkiv kan komplettera för bergsmanssläkter.

Kyrkligt hörde Rättviks socken till Västerås stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Dalarna har ovanligt rika uppgifter om gruvarbetare, kolare och hyttfolk – yrkesregister från kopparbruket går tillbaka till 1500-talet.

Källa och mer läsning: Rättviks socken på Wikipedia