Styrsö socken

Västergötland (landskap) · historiskt Göteborgs och Bohus län · idag Västra Götalands län

Snabbfakta

LandskapVästergötland
Historiskt länGöteborgs och Bohus län
Nuvarande länVästra Götalands län
HäradAskims härad

Om socknen

Styrsö socken i Västergötland ingår i Askims härad, ingår sedan 1974 i Göteborgs kommun och motsvarar från 2016 Styrsö distrikt.

Socknens areal är 23,94 kvadratkilometer varav 23,52 land. År 2000 fanns här 4 449 invånare. I socknen ligger öarna tillika tätorterna Asperö, Brännö, Donsö, Vrångö och Styrsö med sockenkyrkan Styrsö kyrka, samt småorten Köpstadsö. Till Styrsö hör också Vinga fyrplats.

Administrativ historik

Styrsö socken bildades 1603 genom en utbrytning ur (Västra) Frölunda socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Styrsö församling och för de borgerliga frågorna bildades Styrsö landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Göteborgs kommun. Området utgjorde till 2010 stadsdelsnämndsområdet Södra skärgården och tillhör från och med 2011 stadsdelsnämndsområde Västra Göteborg.

1 januari 2016 inrättades distriktet Styrsö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Askims härad. De indelta båtsmännen tillhörde 2:a Bohusläns båtsmanskompani.

Namnet

Namnet skrevs 1300 Styrisö och kommer från ön. Förleden innehåller styrir, ’skeppsbefälhavare’.

Geografi och natur

Styrsö socken ligger sydväst om Göteborg och omfattar ett antal öar i Kattegatt. Socknen har en skärgårdsnatur och saknar skog.

Socknen omfattar ett trettiotal öar, varav sex är permanent bebodda: Asperö, Brännö, Donsö, Köpstadsö, Styrsö och Vrångö. Öarna är omtyckta som sommarviste för stadsbefolkningen, och under sommaren trefaldigas befolkningen. Öar med enbart fritidsbostäder är Kårholmen, Källö, Sjumansholmen och Vargö.

Centralort för offentlig och kommersiell service är Styrsö tätort. Öarna förbinds sinsemellan och med fastlandet av färjor, men mellan Styrsö och Donsö finns en bro. Privat biltrafik förekommer inte, däremot är moped ett vanligt transportmedel på öarna, numera mer och mer avlöst av eldrivna golfbilar.

Ända in på 1970-talet arbetade, trots närheten till storstaden, de flesta invånarna på hemorten, detta som en följd av de speciella kommunikationsförhållandena. Numera är bara en tredjedel sysselsatta inom Styrsö, medan de flesta pendlar in till staden.

Det finns fyra naturreservat i socknen. Vrångöskärgården ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Vargö, Vinga och Galterö är kommunala naturreservat.

Fornlämningar

Cirka 15 boplatser från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen.

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade tämligen regelbundet från 1 116 1810 till 3 987 1990.

Släktforskning i Styrsö socken

Forskar du om västgötska Styrsö socken? Landskapet är ett av Sveriges historiska kärnområden, och sockenbildningen går ofta tillbaka till 1100-talet.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Göteborgs och Bohus län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar kyrkoarkiven för västra Västergötland och Bohuslän, medan Vadstena täcker östra delen.

Styrsö socken tillhörde Askims härad och kyrkligt Göteborgs stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Västergötland har Sveriges näst äldsta stiftsstad (Skara) och därmed ovanligt djupa medeltida källor för adel och prästerskap.

Källa och mer läsning: Styrsö socken på Wikipedia

Användbara guider för din släktforskning

Kom igång

Tolka handlingar

Källor & arkiv

Verktyg & blanketter