Töcksmarks socken i Värmland ingick i Nordmarks härad, ingår sedan 1974 i Årjängs kommun och motsvarar från 2016 Töcksmarks distrikt.

Socknens areal är 133,37 kvadratkilometer varav 119,8 land. År 2000 fanns här 1 511 invånare. Tätorten Töcksfors med sockenkyrkan Töcksmarks kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Töcksmarks församling och för de borgerliga frågorna bildades Töcksmarks landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1974 i Årjängs kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Töcksmark, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Nordmarks härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente, Nordmarks kompani.

Namnet

Namnet skrevs på 1344 Þygs mork’ och tolkas som ’gränsskogen (mark) kring sjön Töck’. Sjönamnet innehåller þykkr ’tjock’, vilket möjligen syftar på en tät växtlighet runt sjön.

Namnet skrevs före 23 oktober 1914 Tyksmarks socken.

Geografi

Töcksmarks socken nordväst om Årjäng vid gränsen mot Norge och sydost om Oslo kring Upperudsälven och dess sjöar Töck, Övre Hurr och Nedre Hurr. Socknen har odlingsbygd i ådalarna och är i övrigt en kuperad sjörik skogsbygd med höjder som når över 200 meter över havet.

E18 passerar genom socknen.

Historia

Från stenåldern är boplatser funna. Från bronsåldern finns gravrösen och stensättningar.

På flera öar i den norra delen av Stora Le har även hällmålningar från stenåldern upptäckts. Alla är förlagda på tämligen svårtillgängliga platser på branta bergstup invid sjöar. Samtliga målningar är målade med en rödockrafärg som framställdes genom att man blandade bränd rödockra (hematit) med ett bindemedel i form av fett, blod, ägg, eller saliv. Det vanligaste hällmålningsmotivet är djurfigurer. Bland dem är älgar vanligast, men det förekommer även renar, hjortar, samt även björnar och ormar. Men även människomotiv förekommer, skriver Värmlands museum på sin hemsida.

2006 genomförde Riksantikvarieämbetet en större utgrävning av en bronsåldersgrav vid Ärtetjärn. Så här skriver man i sin rapport: ”Fornlämningen bestod av en rektangulär samt två mindre kvadratiska jordfyllda stensättningar. Gravmiljön låg på krönet av en bergsavsats från vilken man har en vidsträckt utsikt över det av kuperade skogsbygder och långsmala sjöar så präglade landskapet. Begravningen i det största gravmonumentet är genom C14-metoden på brända ben daterad till yngre bronsålder, 760–370 före Kristus.

Släktforskning i Töcksmarks socken

Anor i Töcksmarks socken? Värmland har ovanligt stark koppling till järnbruken – bruksarkiv kompletterar ofta kyrkoböckerna med detaljer om smeder och bruksfolk.

Landsarkivet i Göteborg förvarar de värmländska kyrkoarkiven.

Töcksmarks socken tillhörde Nordmarks härad och kyrkligt Karlstads stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Värmlands bruksarkiv och skogsfinska register är värdefulla tillskott till vanlig släktforskning.

Källa och mer läsning: Töcksmarks socken på Wikipedia