Ale-Skövde socken i Västergötland ingick i Ale härad, ingår sedan 1971 i Lilla Edets kommun och motsvarar från 2016 Ale-Skövde distrikt.

Socknens areal är 67,89 kvadratkilometer varav 64,24 land. År 2000 fanns här 1 466 invånare. Orten Prässebo samt tätorten Nygård och dess del och tidigare kyrkby Skövde med sockenkyrkan Ale-Skövde kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung. Före den 1 januari 1886 (ändring enligt beslut den 17 april 1885) var namnet Skövde socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Skövde församling och för de borgerliga frågorna bildades Skövde landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Lödöse landskommun som 1971 uppgick i Lilla Edets kommun. Församlingen uppgick 2010 i Lödöse församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Ale-Skövde, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ale härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta regemente, Barne kompani och de indelta båtsmännen tillhörde Västergötlands båtsmanskompani..

Namnet

Namnet skrevs 1401 Sködhwe kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller vi, ’helgedom’ samt sked, ’bräde’ eller ’kapplöpningsbana’.

Geografi och natur

Ale-Skövde socken ligger söder om Trollhättan med Göta älv i väster och kring Lödöseån. Socknen har odlingsbygd vid älven och ådalen och är i övrigt en skogsbygd med kala bergshöjder i nordost. De största insjöarna är Vanderydsvattnet som delas med Lagmansereds och Upphärads socknar i Trollhättans kommun samt Hålanda socken i Ale kommun, Gravlången som delas med Fors, Rommele och Upphärads socknar i Trollhättans kommun samt Tunge socken i Lilla Edets kommun och Bodasjön (Prässebosjön).

Bergslagsbanan (nu Norge/Vänerbanan) följer i stort sett ån genom socknen.

Fornlämningar

Ett 30-tal boplatser och flera hällkistor från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns gravar och en fornborg. De omkring trettio boplatserna återfinns runtom hela socknen, vanligen med fynd av skärvor och spån.

Befolkningsutveckling

Befolkningen minskade från 1 004 1810 till 996 1820 varefter den hastigt ökade till 1 342 redan 1830. Därefter steg folkmängden till 1 887 1870 och sjönk sedan under hundra år till 876 1970 då den var som lägst under 1900-talet. Efter det steg befolkningen på nytt till 1 414 1990.

Släktforskning i Ale-Skövde socken

Anor i Ale-Skövde socken? Västergötland hade historiskt tre olika län (Skaraborg, Älvsborg, Göteborgs och Bohus) vilket kan ställa till det – du behöver veta vilket län din socken tillhörde vid rätt tidpunkt.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Älvsborgs län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar kyrkoarkiven för västra Västergötland och Bohuslän, medan Vadstena täcker östra delen.

Ale-Skövde socken tillhörde Ale härad och kyrkligt Göteborgs stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Västergötland har Sveriges näst äldsta stiftsstad (Skara) och därmed ovanligt djupa medeltida källor för adel och prästerskap.

Källa och mer läsning: Ale-Skövde socken på Wikipedia