Bodums socken (ångermanländska [²bʉ̟ːe̞], regional rikssvenska [²buːd̪ɵm]) i Ångermanland är sedan 1974 en del av Strömsunds kommun i Jämtlands län och motsvarar från 2016 Bodums distrikt.

Socknens areal är 709,10 kvadratkilometer, varav 649,10 land. År 2000 fanns här 769 invånare. Kyrkbyn Rossön med sockenkyrkan Bodums kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Bodums socken bildades 1799 genom en utbrytning ur Fjällsjö socken. 1885 överfördes Tannsjö från Dorotea socken i Västernorrlands län till Bodums socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bodums församling och för de borgerliga frågorna bildades Bodums landskommun i Västernorrlands län. Landskommunen inkorporerades 1952 i Fjällsjö landskommun som uppgick 1974 i Strömsunds kommun vilket också innebar att länstillhörigheten ändrades från Västernorrlands län till Jämtlands län.

Namnet

Namnet (1543 Bodum) kommer från kyrkbyn och innehåller plural av bod, ’fäbodar’.

Geografi

Bodums socken ligger kring Fjällsjöälven och sjöarna Bodumsjön och Bölensjön och dess tillflöden Hotingsån och Rörströmsälven. Socknen har odlingsbygd vid vattendragen och sjöarna och är i övrigt en kuperad, sjörik skogsbygd.

Fornlämningar

I Bodums socken har man funnit rikliga lämningar av äldre fångstkultur. Minst cirka 100 fångstgropar är kända. Den nuvarande bebyggelsen är från historisk tid.

Släktforskning i Bodums socken

Rötter i jämtländska Bodums socken? Jämtland var norskt territorium till 1645 och dess äldsta källor kan finnas i Statsarkivet i Oslo eller Trondheim.

Landsarkivet i Östersund förvarar de jämtländska kyrkoarkiven. För perioden före 1645 kan norska arkiv vara relevanta.

Kyrkligt hörde Bodums socken till Härnösands stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Jämtland har stark samekultur i de västra delarna – renmärkeskategorier och lappmansböcker kompletterar kyrkoböckerna.

Källa och mer läsning: Bodums socken på Wikipedia