Bokenäs socken i Bohuslän ingick i Lane härad, ingår sedan 1971 i Uddevalla kommun och motsvarar från 2016 Bokenäs distrikt.

Socknens areal är 50,67 kvadratkilometer, varav land 50,42. År 2000 fanns här 1 261 invånare. Sockenkyrkorna Bokenäs nya kyrka och Bokenäs gamla kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Bokenäs socken har medeltida ursprung. Ur socknen utbröts tidigt Dragsmarks socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bokenäs församling och för de borgerliga frågorna bildades Bokenäs landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Skaftö landskommun som upplöstes 1971 då denna del uppgick i Uddevalla kommun. Församlingen uppgick 2010 i Bokenäsets församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Bokenäs, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Lane härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Lane kompani och de indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.

Namnet

Namnet skrevs 1317 Boknese och kommer från en nu försvunnen by vid kyrkan. I namnets efterled ingår näs och i dess förled ingår trädbeteckningen bok, efter riklig förekomst av detta träslag på näset och i området. Näset avser ett mindre näs vid kyrkan.

Geografi och natur

Bokenäs socken ligger öster om Lysekil på Bokenäset med Gullmarsfjorden i nordväst och Havstensfjorden i söder. Socknens är kuperad med odlingsbygd i dalar mellan kala berg.

I socknen finns Bokenäs skola för årskurser mellan 0 och 6. Länsväg 161 går igenom socknen.

Socknen har två naturreservat: Kalvön och Svartedalen. Kalvön och Hjältön är de största öarna i Havstensfjorden. Gullmarn är ett naturvårdsområde som ingår i EU-nätverket Natura 2000 och delas med Dragsmarks och Skredsviks socknar i Uddevalla kommun, Skaftö, Lyse, Brastads, Lysekils och Bro socknar i Lysekils kommun, Morlanda socken i Orusts kommun och Foss socken i Munkedals kommun.

I Storehogen fanns förr ett gästgiveri.

Fornlämningar

Boplatser och åtta stenkammargravar, varav en märklig gånggrift vid Berg, från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns några mindre gravfält.

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 991 1810 till 1 738 1880 varefter den minskade till 648 1970 då den var som lägst under 1900-talet. Därefter ökade folkmängden på nytt till 1 178 1990.

Släktforskning i Bokenäs socken

Rötter i bohuslänska Bokenäs socken? Bohuslän tillhörde Norge och Danmark-Norge fram till 1658, vilket gör att de äldsta källorna kan finnas i norska och danska arkiv.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Göteborgs och Bohus län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar de bohuslänska kyrkoarkiven. För perioden före 1658 kan norska Riksarkivet och Statsarkivet i Oslo vara relevanta.

Bokenäs socken tillhörde Lane härad och kyrkligt Göteborgs stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Bohuslän har omfattande sjömansregister och lotsrullor, vilket är ovanligt detaljerat för kustbefolkning.

Källa och mer läsning: Bokenäs socken på Wikipedia