Möklinta socken i Västmanland ingick i Övertjurbo härad, ingår sedan 1971 i Sala kommun och motsvarar från 2016 Möklinta distrikt.

Socknens areal är 269,92 kvadratkilometer, varav 253,57 land. År 2000 fanns här 1 280 invånare. Tätorten och kyrkbyn Möklinta med sockenkyrkan Möklinta kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Möklinta socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Möklinta församling och för de borgerliga frågorna till Möklinta landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Sala kommun.

Namnet

Namnet (1339 Myclittum) innehåller i efterleden plural av löt, ’betesmark’. Förleden innehåller troligen ett äldre namn på Storsjön vid kyrkan, Mykle bildat av mykil, ’stor’. Namnet skulle då syfta på sluttningarna mot Storsjön vid kyrkan.

Geografi

Möklinta socken ligger norr om Sala kring Enköpingsåsen och Kilaån med Dalälven som gräns i norr och sjön Hallaren i söder.i sydost. Socknen har odlingsbygd vid vattendragen och sjöarna och är i övrigt en moss- och sjörik kuperad skogsbygd.

Socknen gränsar i norr till Dalälven och By socken. Där finns en gammal färjeled, där Hovnäs färja går över Dalälven. Dalfolkets vandringsväg Dalkarlsvägen mellan Dalarna och Stockholm, använd redan på 1500-talet, passerade här Möklinta. I öster finns sjösystemet Hallaren och Tinäset. Nora socken gränsar mot Möklinta i nordost. I sydost ligger Enåkers socken.

Fornlämningar

Lösfynd och ungefär 15 boplatser från stenåldern är funna. Från järnåldern finns tre gravfält och två runristningar.

I Möklinta har man hittat 68 romerska mynt från tidigast 161 e.kr.

Släktforskning i Möklinta socken

Forskar du om västmanländska Möklinta socken? Landskapet har ovanligt tidig stadskultur – Västerås fick stadsrättigheter redan på 1300-talet.

Landsarkivet i Uppsala förvarar de västmanländska kyrkoarkiven. Jernkontorets arkiv kan också vara relevant för bergsmannaätter.

Möklinta socken tillhörde Övertjurbo härad och kyrkligt Västerås stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Västmanlands bergsmanslängder och bruksräkenskaper är ovanligt detaljerade – de går ibland tillbaka till 1500-talet.

Källa och mer läsning: Möklinta socken på Wikipedia