Skee socken i Bohuslän ingick i Vette härad, uppgick 1967 i Strömstads stad och området ingår sedan 1971 i Strömstads kommun och motsvarar från 2016 Skee distrikt.

Socknens areal är 267,99 kvadratkilometer, varav 260,20 land. År 2000 fanns här 2 620 invånare. Säteriet Blomsholm, en del av Strömstad och tätorterna Kebal, Östra Ånneröd och Skee med sockenkyrkan Skee kyrka samt småorten Krokstrand och Kroken ligger i socknen.

Administrativ historik

Skee socken har medeltida ursprung. Tidigt införlivades Rällens socken. Omkring 1670 utbröts Strömstads stad och Strömstads församling.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Skee församling och för de borgerliga frågorna bildades Skee landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Vette landskommun som 1967 uppgick i Strömstads stad som 1971 ombildades till Strömstads kommun. Församlingen uppgick 2006 i Skee-Tjärnö församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Skee, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vette härad. De indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.

Namnet

Namnet skrevs 1265 Skeidhiuhofi och kommer från prästgården. Efterleden har tolkats som hov, ’stor hallbyggnad’. Förleden har oklar tolkning.

Förr (före 1880) skrevs namnet även Skede socken.

Geografi och natur

Skee socken ligger kring och öster om Strömstad vid kusten av Skagerack och med skärgård och öar som Nord-Långö, Syd-Långö och Syd-Hällsö. Socknen har i centrum Skeeslätten och är i övrigt starkt kuperad med höjder som i Björnerödspiggen i öster når 224 meter över havet.

Kosterhavets nationalpark delas med Tjärnö socken samt Lurs och Tanums socknar i Tanums kommun. Även naturvårdsområdet Tanumskusten som ingår i EU-nätverket Natura 2000 delas med Lurs och Tanums socknar. Naturreservat som också ingår i Natura 2000 är Capri, Norra Långön, Nötholmen och Strömsvattnet som även är en av de största insjöarna. Nedre Färingen och Lången delas med Näsinge socken medan Sör-Vammsjön delas med Naverstads socken i Tanums kommun och Haldens kommun i Østfold fylke.

I socknen finns ruinerna av befästningen Clausenborg. En senare sätesgård var Blomsholms säteri.

Gästgiverier fanns i Ejgst, Kollekind, Vik och Jörlov.

Fornlämningar

Över 200 boplatser, två rösen, två gånggrifter och tio hällkistor från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns över 500 gravrösen och cirka 80 hällristningar. Från järnåldern finns 60 gravfält och fornminnesområdet Blomsholm.

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 2440 1810 till 6642 1910 varefter den minskade 2595 1980 när den var som lägst under 1900-talet.

Släktforskning i Skee socken

Släktforskning i Skee socken kräver förståelse för områdets norska historia. Många bohuslänska släkter har dokumenterade norska rötter från 1500- och tidigt 1600-tal.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Göteborgs och Bohus län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar de bohuslänska kyrkoarkiven. För perioden före 1658 kan norska Riksarkivet och Statsarkivet i Oslo vara relevanta.

Kyrkligt hörde Skee socken till Göteborgs stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Bohuslän har omfattande sjömansregister och lotsrullor, vilket är ovanligt detaljerat för kustbefolkning.

Källa och mer läsning: Skee socken på Wikipedia