Söderala socken i Hälsingland är sedan 1971 en del av Söderhamns kommun, från 2016 inom distrikten Söderala, Bergvik och Ljusne.

Socknens areal är 243,46 kvadratkilometer land. År 2000 fanns här 7 674 invånare. Tätorten och kyrkbyn Söderala med sockenkyrkan Söderala kyrka ligger i denna socken.

Administrativ historik

Söderala socken har medeltida ursprung. 1620 utbröts Söderhamns stad och Söderhamns församling. Mellan 1828 och 1896 var Maråkers församling utbruten ur Söderala församling

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Söderala församling och för de borgerliga frågorna bildades Söderala landskommun. Ur församlingen utbröts 1914 Bergviks församling och 1 maj 1917 Ljusne församling. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1971 i Söderhamns kommun.

Namnet

Namnet (1302 Sudheralum) innehåller Alir, ett namn på en förhistorisk del av Hälsingland. Alir är plural av al och torde hänga samman med orten Ale i Norrala socken.

Geografi

Söderala socken ligger vid kusten närmast söder om Söderhamn kring Ljusnan och Söderhamnsån och med viss skärgård. Socknen har odlingsbygd vid kusten, kring åarna och sjöarna och är i övrigt en skogsbygd.

Socknen genomkorsas i öster av europaväg 4. Längst i öster låg Söderhamns flygplats, tidigare F 15. Järnvägslinjen Söderhamn-Kilafors går också genom området. Riksväg 50 korsar socknen i öst-västlig riktning. Vägen utgår från Söderhamn i öster, löper cirka 8 kilometer inom socknen och passerar därvid strax norr om huvudorten Söderala med Söderala kyrka. I väster ligger samhällena Marmaverken samt Marmaskogen.

I söder ligger Höljebro kraftstation, vars kraftverksdamm ligger vid Ljusnans avflöde från sjön Marmen. Höljebro är några gårdar, som ligger vid europaväg 4. Strax norr om Höljebro kraftstation ligger Askesta samt Onsäng.

Fornlämningar

Från bronsåldern finns gravrösen och vid Ljusen två långrösen. Från järnåldern finns cirka 115 gravhögar. På kyrkan har till 1700-talet suttit en senvikingatida vindflöjel, Söderalaflöjeln.

Släktforskning i Söderala socken

Släktforskning i Söderala socken dra nytta av Hälsinglands väl dokumenterade linnehantering – många gårdar hade egna verksamheter som finns i räkenskapsböcker.

Landsarkivet i Härnösand förvarar de hälsingländska kyrkoarkiven.

Kyrkligt hörde Söderala socken till Uppsala stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Hälsingland har ovanligt rika bondedagböcker och gårdsräkenskaper från 1700- och 1800-talet.

Källa och mer läsning: Söderala socken på Wikipedia