Tirups socken i Skåne ingick i Rönnebergs härad, ingår sedan 1971 i Svalövs kommun och motsvarar från 2016 Tirups distrikt.

Socknens areal är 11,43 kvadratkilometer varav 11,37 land. Orten Tarstad, vars första belägg som ortnamn är från 1367, samt kyrkbyn Tirup med sockenkyrkan Tirups kyrka ligger i socknen. Tirups första belägg är från 1339 i Diplomatorium Danicum enligt Dialekt och ortnamnsarkivet i Lund.

Sockennamnet skrevs i slutet av 1300-talet Tythorp och kommer från kyrkbyn. Efterleden är torp, ’nybygge’. Förleden kan innehålla ett mansnamn Tithi.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tirups församling och för de borgerliga frågorna bildades Tirups landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Svalövs landskommun som ombildades 1971 till Svalövs landskommun. Församlingen uppgick 2002 i Svalövsbygdens församling som 2014 namnändrades till Svalövs församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Tirup, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Rönnebergs härad. De indelta soldaterna tillhörde Norra skånska infanteriregementet, Rönnebergs kompani och Skånska husarregementet, Fjerresta skvadron Billesholms kompani.

Geografi och befolkning

Befolkningen var 1805 314 innevånare och ökade sedan snabbt till 699 år 1865. i Rosenbergs lexikon från 1882-1883 nämns siffran 675. Efter detta började den sakta minska och var 589 1904, 573 var den 1912.1923 hade socnen 437 innevånare. År 2000 fanns här 133 invånare.

Tirups socken ligger öster om Landskrona och strax väster om Svalöv, Socknen är en mjukt kuperad odlingsbygd.

Historia

Trakten kring Tirup har varit bebodd sedan stenåldern. Nära kyrkan har man hittat flera forntida boplatser. Namnet Tirup kan vara från vikingatiden, men det första skriftliga belägget för namnet Tirup är från 1339. Under yngre stenåldern trängde bondelivet gradvis ut äldre kulturer. Skogsmarken omvandlades till beteslandskap. När socknar på 1100-talet började etableras byggdes flera kyrkor i trakten. I Tirups närhet ligger Svalövs, Torrlösas, Felestads, Sireköpinges, Halmstads, Billebergas och Källs Nöbbelövs kyrkor. Medeltidens befolkningsökning gav förutsättningar till större bybildningar, med väl samlade flergårdsbyar omgivna av odlingsmarker.

Fornlämningar och förhistoria

Ett 20-tal boplatser från stenåldern är funna.

Lösfyndsamlingarna i socknen, RAÄ nummer 7, 14, 18, 26 och 37, består uteslutande av stenåldersfynd med ett undantag. På Erikstorp i Tarstad har man funnit 2 spetsnackiga yxor och en tunnackig flintyxa från tidigneolitisk tid. Annars finns yxor av tunnackig, tjocknackig typ samt bergartyxor, en skafthålsyxa funnen på Tarstad 9:2. Enda fyndet från senare tid är en ornerad sländtrissa i sandsten funnen på Tirup 7:1.

Socknen har haft bosättningar spridda över stora delar av socknen under stenåldern. Fynden är rikast från tidigneolitisk tid men finns från hela stenåldern.

Släktforskning i Tirups socken

Söker du anor i Tirups socken? Det skånska kyrkoarkivet är bland Sveriges mest välbevarade, till stor del tack vare att området lämnades intakt under de kungliga reduktionerna.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Malmöhus län, inte dagens Skåne län. Landsarkivet i Lund förvarar huvuddelen av de skånska kyrkoarkiven. Eftersom området var danskt till 1658 kan de allra äldsta handlingarna finnas i Rigsarkivet i Köpenhamn – särskilt för adelsfamiljer.

Tirups socken tillhörde Rönnebergs härad och kyrkligt Lunds stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Skåne har en påfallande hög andel bevarade bouppteckningar från 1700-talet, vilket är guld värt för den som vill kartlägga jordbrukarsamhällets vardag.

Källa och mer läsning: Tirups socken på Wikipedia